Vanlig stresshantering som yoga, andningsövningar eller fysisk träning kan vara svåra att använda om man har nedsatt rörelseförmåga. Nu finns en ny guide som hjälper dig på vägen.
Utsatthet, otillgänglighet och brist på delaktighet är vardag för många människor som lever med nedsatt rörelseförmåga. Faktorer som på olika sätt påverkar hälsan i gruppen. Så har också folkhälsoundersökningarna varit tydliga: Svår stress är betydligt vanligare bland personer med funktionsnedsättning jämfört med befolkningen i övrigt. Mest utbredd är stressen bland kvinnor, visar Folkhälsomyndighetens siffror.
ANNONS 
Att press och stress är vanligt är något sjukgymnasterna Gunilla Axefalk och Sara Jonåker har sett på nära håll. I sitt arbete med att stötta elever på riksgymnasiet för rörelsehindrade i Angered i nordöstra Göteborg har de under flera år märkt hur stressen griper allt vidare omkring sig bland eleverna på den integrerade skolan där riksgymnasiet är beläget. Ett uppskruvat tempo och ständigt ökade prestationskrav leder till att många elever mår dåligt.
– Även bland våra ungdomar såg vi att många var stressade, och då handlade det inte bara om skolan utan också om lite större frågor som hur livet ska bli, med jobb och hur kroppen förändras över tid, säger Sara Jonåker.
I ett försök att möta den ökade stressen provade de båda sjukgymnasterna olika traditionella metoder i stresshantering för eleverna. Resultatet blev dock inte helt lyckat. Det visade sig att det fanns svårigheter som till stor del hade sin orsak i elevernas fysiska förutsättningar. I många av de vanligaste metoderna för stresshantering är kroppen ett viktigt redskap. Det kan handla om att fokusera på andningen eller rörelser och på olika sätt känna in sin egen kropp.
– Har man nedsatt rörelseförmåga, kanske är spastisk eller har dålig känsel då kan det vara svårt att använda tekniker som går ut på att man ska känna och uppleva i sin kropp, säger Sara Jonåker.
»Man är så i händerna på olika myndigheter och kan inte själv fullt ut kan bestämma över sitt eget liv, det är andra som bestämmer över hur jag ska leva.«
Gunnilla Axefalk
Erfarenheterna blev upprinnelsen till ett treårigt projekt med syftet att utveckla och anpassa metoder och strategier för stress- och ångesthantering så att de funkar även när man har nedsatt rörelseförmåga.
I mars 2016 drog arbetet igång. Genom intervjuer med personer i olika åldrar inhämtade man kunskap om hur stressen kan yttra sig och vilka orsaker den kan ha.
Vid intervjuerna blev det tydligt att det finns en mängd orsaker till stress som är vanliga bland de som har nedsatt rörelseförmåga. Det kan handla om att vara utlämnad till en ständigt försenad färdtjänst eller att hantera otillgänglighet i vardagen. Men också om att bli bemött på ett nedsättande vis eller att på olika sätt känna oro för framtiden.
– Alla som har personlig assistans nämner den som en orsak till stress. Det kan räcka med en liten förändring som att byta assistent eller få en förändring av timmar. Att assistansen fungerar är ju det som hela vardagen är uppbyggd på, säger Sara Jonåker.
Gunilla Axefalk fyller i och påpekar att det också handlar om maktlöshet.
– Man är så i händerna på olika myndigheter och kan inte själv fullt ut kan bestämma över sitt eget liv, det är andra som bestämmer över hur jag ska leva.
En annan lärdom från intervjuerna är att många människor inte är medvetna om att stress kan vara en orsak till att man mår dåligt. Gunilla Axefalk beskriver hur symptomen på stress inte alltid är tydliga och hur de kan variera från person till person.
– I bland kommer det ut som ilska, men det kan också yttra sig som att man blir deppig eller att man får svårare att prata och uttrycka det man vill eftersom stressen sätter sig i kroppen.
Läs mer: 3 goda råd för hur du hanterar stressen
Nästa steg i arbetet blev att anpassa och utveckla några vanliga tekniker för stresshantering. Projektet har arrangerat kurser där olika föreläsare har visat grunderna till metoder som yoga, mindfulness och andningsövningar. Deltagarna har varit en varierande grupp människor i olika åldrar. Tillsammans med deltagarna har sjukgymnasterna sedan utvärderat hur de olika teknikerna fungerar och hur man kan förändra dem för att passa olika fysiska förutsättningar
Gunilla Axefalk berättar om hur man hanterade yoga. I sin ursprungliga form kan den vara både akrobatisk och bygga på svåra kroppspositioner. Under arbetets gång skalade man ner till minimala rörelser utan att den avstressande effekten gick förlorad.
– Vi upptäckte att rörelsens storlek inte spelar någon roll. Små rörelser, andning och motivation är det som krävs för att yoga ska fungera. Det visste vi inte från början, säger hon.
En annan erfarenhet är att även andningsövningar kan och behöver anpassas till olika individer. Konventionell stresshantering fokuserar ofta på utandningen. Där kan de flesta normfungerande människor uppleva lugn och avslappning. Men vid kurserna upptäckte man snart att detta inte alltid gäller för den som har svårt att kontrollera sin andning. Istället blev effekten ibland den motsatta.
– För vissa »fastnar« den långa utandningen vilket gjorde att det blev mer stressande att göra en sådan övning, säger Gunilla Axefalk.
– Det var lite tvärtom för många av våra deltagare. Man kände lugn när man istället gjorde en djup inandning, tillägger Sara Jonåker.
»Det är inte allt som passar för alla, men vi hoppas att man ska kunna hitta någon eller några tekniker som fungerar«
Sara Jonåker
Sammantaget har projektet testat och analyserat ett tiotal olika metoder för att hantera och minska stress i vardagen. Det har handlat om allt från mentala resor i kroppen till kreativt måleri. Erfarenheterna är nu samlade i en bok som pedagogiskt berättar om vad stress är och hur den kan yttra sig. Varje metod får ett eget kapitel där sjukgymnasterna förklarar grunden till tekniken och hur man kan anpassa den för olika fysiska förutsättningar.
– Det är inte allt som passar för alla, men vi hoppas att man ska kunna hitta någon eller några tekniker som fungerar, säger Sara Jonåker och får medhåll av Gunilla Axefalk.
– Jag tror att det är viktigt att man får prova, för det är så olika vad man upplever som avstressande och befriande.
Idag är kunskapen om hur stress påverkar personer med nedsatt rörelseförmåga och hur den kan hanteras bristfällig i samhället menar de båda sjukgymnasterna. Det finns enstaka fungerande verksamheter inom vård, habilitering eller ungdomsmottagningar som i huvudsak är fokuserade på svårare fall av stress och ångest. I praktiken tror de att många faller mellan stolar. Därför krävs egen kunskap och drivkraft för att komma åt den hjälp som finns att få.
De båda hoppas därför att erfarenheterna från projektet ska sprida sig runt om i landet och att fler ska våga prova deras metoder. Den tryckta boken delas ut gratis och finns också att läsa på nätet (se faktaruta).
Inför framtiden tror de också att webbaserade kurser kan fylla en funktion. Inte minst för de som bor på platser som kräver långa transporter. För även om boken är tänkt att fungera som en vägledning för den som behöver stresshantering i vardagen tror de att det kan vara bra med stöd när man provar sig fram till en metod som fungerar.
– Jag tror att det kan vara bra att få hjälp, det är delvis därför som vi inte bara vänder oss till personer som har nedsatt rörelseförmåga utan också till anhöriga och professionella, säger Gunilla Axefalk.
FAKTA Bok om stresshantering
Sara Jonåker och Gunilla Axefalk är författare till boken »Jag vill bara leva mitt liv«som ger detaljerade tips och råd för hur man kan jobba med stresshantering när man nedsatt rörelseförmåga.
