FN har granskat hur den svenska staten uppfyller kraven i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Granskningen har skett av experterna i kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning under deras trettionde möte i Genève i Schweiz.
I resultatet av granskningen riktar kommittén omfattande kritik mot hur svenska staten lever upp till konventionens artiklar. Det handlar om allt från hur funktionsnedsättning definieras i lagstiftningen till åldersgränser inom den personliga assistansen.
I det 17 sidor långa dokumentet lämnar man en lång rad rekommendationer för hur Sverige bör agera för att uppfylla konventionen.
Kommittén anser att Sverige gradvis har gått tillbaka till en medicinsk syn på funktionsnedsättning. Istället för att väga in funktionshinder i det omgivande samhället fokuserar svensk lagstiftning ofta på egenskaper och förmågor hos individen. Därför vill kommittén att Sverige arbetar fram en ny definition av funktionsnedsättning som harmoniserar med den som används inom mänskliga rättigheter. Särskilt pekar kommittén på definitionen av funktionsnedsättning i diskrimineringslagen, som man anser behöver ses över.
ANNONS 
Dessutom riktar kommittén kritik mot att konventionen ännu inte är fullt inkorporerad i svensk lagstiftning och att det inte har gjorts någon systematisk översyn av hur lagar och regleringar harmonierar med konventionens krav. Man rekommenderar Sverige att säkerställa att individer får sina rättigheter tillvaratagna i rättsliga och administrativa processer.
För att stärka genomförandet av konventionen vill kommittén att Sverige tar fram en handlingsplan baserad på mänskliga rättigheter med åtgärder för att främja, skydda och fullgöra rättigheterna i konventionen.
Därtill rekommenderar man bland annat att staten inrättar en ordning som hanterar klagomål mot hur kommuner och regioner uppfyller kraven i konventionen.
Staten måste även säkerställa att lagstiftningen garanterar tillgänglighet i alla delar av livet och att universell utformning lyfts fram i standarder och riktlinjer.
FN vill också att Sverige tar fram en strategi för rättsväsendet som bland annat tar sikte på att anställda i domstolar, polisen och fängelser får utbildning i hur man säkerställer likvärdig tillgång till rättssystemet. Dessutom rekommenderar kommittén staten att se över reglerna för rättshjälp så att kostnader inte hindrar någon att begära upprättelse för till exempel diskriminering.
Kommittén uttrycker även oro inför det faktum att många har förlorat rätten till personlig assistans. Dessutom pekar man på att det inte är möjligt för personer över 66 år att ansöka om personlig assistans. Kommittén rekommenderar därför Sverige att omedelbart ta fram lagstiftning som säkerställer jämlik tillgång till personlig assistans över hela landet. Här nämner man särskilt de som förlorat rätten till assistans under åren 2015–2022, och personer över 66 år.
