Ett stort inflöde av nya användare leder till att kommunalt beslutad personlig assistans fortsätter att växa. Det konstaterar Socialstyrelsen i en ny lägesrapport.
I skuggan av utvecklingen inom den statliga assistansersättningen, där antalet användare minskat kraftigt de senaste åren, fortsätter antalet användare av kommunalt beviljad personlig assistans att öka. Mellan 2007 och 2017 har antalet personer med ett kommunalt assistansbeslut enligt LSS ökat med 47 procent. Från 3300 till 4900 personer. Ökningen är till viss del en direkt följd av att många människor har blivit av med sin statliga assistansersättning, men inflödet till insatsen kommer från fler håll än så och omsättningen är stor. Det framgår av en analys som Socialstyrelsen presenterade på tisdagen.
ANNONS 
Socialstyrelsen har tittat närmare på dem som var beviljade kommunal personlig assistans i oktober 2017. Analysen visar att mer än var femte, eller lite drygt tusen personer, var ny i insatsen. Av dessa hade 120 personer haft statlig assistansersättning året innan. Den största gruppen var dock en annan. 150 av de som blivit beviljade personlig assistans hos kommunen hade året före haft hemtjänst.
Varför så många får personlig assistans istället för hemtjänst vet inte Socialstyrelsen i dagsläget. En möjlig orsak kan vara att vissa personer som blir av med sin statliga assistans först får beslut om hemtjänst, men när det inte fungerar istället blir beviljade personlig assistans, tror Karin Flyckt som har skrivit rapporten.
– Det kan också handla om att det är personer med fortskridande sjukdomar som MS där det räcker med punktinsatser till en början men där man med tiden måste sätta in personlig assistans, säger Karin Flyckt.
Det stora inflödet av nya användare av kommunalt beslutad personlig assistans till trots så ökade det totala antalet användare bara med 300 personer under den tidperiod som Socialstyrelsen undersökt. Det betyder att runt 700 personer lämnade insatsen under samma period, vilket motsvarar 15 procent av användarna.
Vad utflödet beror på har Socialstyrelsen ännu inte analyserat. Karin Flyckt säger att det finns frågor att titta närmare på i kommande analyser.
– Det blir fler och fler som har många timmar beviljat. Det är där vi ser ökningen. Men vad händer med de som har behov upp till 20 timmar i veckan, får de personlig assistans beviljat fortfarande?
Att utvecklingen skulle likna den på statlig nivå där många har ramlat ut helt finns det dock inget som tyder på.
– Om det skulle vara motsvarande utveckling så skulle den kommunala assistansen minska på total nivå och det ser vi inte idag. Den ökar istället år för år.
Samtidigt är det långt i från alla som blir av med sin statliga assistansersättning som istället blir beviljade assistans av kommunen. Socialstyrelsen har även undersökt konsekvenserna för personer som förlorade sin statliga assistansersättning mellan 1 januari 2016 och 30 juni 2017. Totalt handlar det om 316 personer, varav 30 barn under 13 år. I 225 av fallen drogs ersättningen in på grund av att de grundläggande behoven bedömdes vara mindre än 20 timmar per vecka.
Analysen visar att knappt fyra av tio av de som fick sin assistansersättning indragen i stället blev beviljade personlig assistans av kommunen. Andra har fått insatser som bostad med särskild service eller korttidstillsyn.
En fråga som diskuterats mycket de senaset åren är att barn som förlorar sin personlig assistans istället riskerar att hänvisas till barnboenden. Socialstyrelsen konstaterar visserligen att LSS-insatsen boende för barn minskar på totalen. Men samtidigt finns en »bekymmersam ökning av andelen nya beslut som gäller barn som tidigare haft statlig eller kommunal personlig assistans.
År 2017 var en tredjedel av besluten om boende för barn enligt LSS nybeviljade. 15 procent av de nya besluten rörde barn och unga som året innan haft kommunalt beslutad personlig assistans eller statlig assistansersättning.
Av de barn som mellan januari 2016 och juni 2017 förlorade rätten till statlig assistansersättning blev tolv beviljade boende för barn. Av dem var fyra under 13 år.
– Ur ett barnperspektiv är det viktigt att vidta åtgärder för att möjliggöra för barn med funktionsnedsättning att bo hemma även vid stora behov av hjälp och tillsyn, säger Karin Flyckt i myndighetens pressmeddelande.
Totalt hade 912 barn och unga insatsen boende enligt LSS i oktober 2017. Av dessa bodde 44 i familjehem och resten i bostad med särskild service. 97 procent av barnen var i åldern 13-22 år och Socialstyrelsen räknar med att flertalet blivit beviljade boende på grund av studier på annan ort.
› Läs hela rapporten hos Socialstyrelsen
