Myndigheten för delaktighet (MFD) har kartlagt statliga myndigheters arbete med offentlig upphandling med nedslående resultat. Hela 55 procent av myndigheterna svarade att de inte ställt krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i sina upphandlingar under senaste två åren.
Detta trots att det sedan 2017 finns lagkrav på sådan kravställning vid upphandling över vissa beloppsgränser (så kallade tröskelvärden).
ANNONS 
– I våra tidigare undersökningar har andelen varit lägre – exempelvis 32 procent i den myndighetsuppföljning som vi gjorde ifjol. Men vi tror att skillnaden i alla fall delvis kan förklaras med att vi gått mer på djupet i den här enkätundersökningen och fått en mer korrekt bild, säger Hans von Axelson, ansvarig utredare på MFD.
Totalt tillfrågades närmare 300 myndigheter och resultaten bygger på svar från 210 av dessa.
Av undersökningen framgår bland annat att 57 procent av myndigheter som ställer tillgänglighetskrav inte följer upp dem.
I många fall riskerar också kraven – som i regel är obligatoriska så kallade ska-krav – att bli tandlösa. 72 procent av myndigheterna har svarat att tillgänglighetskraven inte är kopplade till viten eller andra sanktioner om leverantörer inte skulle leva upp till avtalsvillkoren.
»Ambitionerna finns men därifrån råder ett glapp till att verkligen få med tillgänglighet i de kontrakt som statliga myndigheter tecknar.«
Hans von Axelson
De statliga myndigheter som väl ställer tillgänglighetskrav över tröskelvärdet gör det dessutom i begränsad uppfattning. 56 procent av myndigheterna har angett att det sker i högst 25 procent av upphandlingarna.
Hans von Axelson konstaterar krasst att »det finns mycket att jobba på«.
– Ambitionerna finns men därifrån råder ett glapp till att verkligen få med tillgänglighet i de kontrakt som statliga myndigheter tecknar.
Vad ser du för väg framåt?
– Att berörda parter verkligen jobbar tillsammans. Det kan bland annat handla om metodutveckling, men det jag har jag betonat i många år nu och det behöver hända betydligt mer på det området.
Han tillägger att enkätundersökningen inte handlar om att hänga ut myndigheter och definitivt inte upphandlarkåren.
– I grund och botten handlar det om att hela myndighetens organisation måste driva på värderingar om att alla ska inkluderas. Det är ute i verksamheterna – inte upphandlingsenheterna – som man jobbar med de krav som ställas på produkter och tjänster.
Av enkätundersökningen framgår också att statliga myndigheter generellt är dåliga på dialog med marknaden, vilket exempelvis kan ske genom en så kallad RFI (Request for information) i tidigt skede av en upphandling för att hämta in kunskap.
– Kraven man vill ställa på tillgänglighet går ofta lite längre än vad marknaden klarar att leverera. Därför är det så viktigt att man har kunskap om marknaden för att kunna anpassa kravnivån. En kontraktslösning kan vara man höjer ambitionsnivån gradvis under en avtalsperiod och att leverantörens ersättning påverkas av vad den kan leverera.
Hans von Axelson är trots allt lite hoppfull.
– Vi kunde se med DOS-lagstiftningen (Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, reds anm) att det satte tillgänglighetskraven i fokus och framöver kommer EU-direktiv att sätta tryck på upphandlande myndigheter i Sverige. Även att FN har driver frågorna har påverkan på det som Sverige måste leva upp till.
