Experten: Så blir sopsorteringen inkluderande

– Idag behöver vi se på skräp som resurser. Vi måste slänga mindre och återvinna mer. Men miljöerna som vi ska återvinna i måste även vara inkluderande, säger Anna-Sara Fagerholm, doktorand vid Certec, Lunds tekniska högskola, i samarbete med Mittuniversitetet.

Genom att ta rygg på boende, fastighetsskötare, lokalvårdare och sopåkare har hon undersökt hur avfallssorteringen fungerar i ett hyreshusområde i stadsdelen Valla i Örnsköldsvik. I en nyligen publicerad studie visar hon på problemen, och de är rätt många.

Anna-Sara Fagerholm delar upp dem i känslomässiga och funktionella. De förstnämnda kan vara obehagliga lukter eller dålig belysning, medan de senare handlar om dålig framkomlighet, tunga dörrar eller obegripliga skyltar. 

»Idag ser vi på avfallshantering som ett tekniskt system vilket gör att miljöerna inte är utformade för människor.«

Anna-Sara Fagerholm

Trots att alla kommuner i dag har system för återvinning och sortering finns det ingen gemensam lösning för hur den är utformad. Soptunnorna för hushållsavfall är gröna i en kommun, bruna i en annan. På vissa platser slänger man matavfallet i en papperspåse, andra använder påsar i plast. Resultatet blir otydlighet och förvirring. 

– Parallellt med det här ökar mängden avfall. Hela 60 procent av det vi slänger som brännbart hushållsavfall skulle kunna återvinnas om vi sorterade rätt, säger Anna-Sara Fagerholm och tillägger: 

– Det här är resultatet av dålig design. Därför blir det intressant med universell utformning. Idag ser vi på avfallshantering som ett tekniskt system vilket gör att miljöerna inte är utformade för människor. 

Som tur är finns det stora möjligheter att göra situationen bättre, menar Anna-Sara Fagerholm. För att alla ska kunna använda sopsorteringen behöver den bli begriplig, tillgänglig och behaglig. 

– Här kan vi jobba med universell utformning i den rumsliga och kommunikativa miljön, säger hon och menar att detta bäst görs tillsammans med hyresgäster, återvinningsbolag och fastighetsägare. 

– Man behöver ha i åtanke att sociala normer tillsammans med funktionell- och emotionell design har betydelse för hur vi hanterar skräp. 

Anna-Sara Fagerholm är inte klar med sina undersökningar hur våra miljörum kan utformas bättre. I del två av hennes projekt reser hon runt i landet för att prata om bra och dåliga lösningar med boende, fastighetsvärdar och återvinningsbolag. Hon vill gärna få inbjudningar till fler miljörum. 

– Dialogen med hyresgästerna är viktig. Man kan inte bara utforma ett miljörum utifrån en normativ mall.