Regeringens lagförslag om bristande tillgänglighet som diskriminering riskerar att bli nästan meningslöst, anser Miljöpartiet, och vill ta bort såväl undantagen som utgår från antal anställda och kravet på varaktighet.
En till viss del missad historisk chans. Så beskriver miljöpartisterna Agneta Luttropp och Mehmet Kaplan (MP) regeringens förslag till ny hur bristande tillgänglighet ska ses bli olaglig diskriminering i en riksdagsmotion. Orsaken är de långtgående undantagen i förslaget.
För att stärka lagförslaget vill MP ta bort de undantag som regeringen föreslår för företag med färre än tio anställda som är verksamma inom hälso- och sjukvården eller som tillhandahåller varor och tjänster.
Miljöpartiet menar att de skälighetskriterier som finns i förslaget bör vara fullt tillräckliga ”för att inte kräva det orimliga av små företag”.
I motionen riktas också kritik mot förslaget om att det ska krävas varaktighet i relationen mellan en institution eller ett företag och deras kund för att diskriminering ska kunna åberopas. Miljöpartisterna menar att innebörden blir det samma som att hela diskrimineringsförbudet dras tillbaka och föreslår att kravet på varaktighet tas bort.
”Att göra anpassningsåtgärder för att man har en stamkund som är rullstolsburen eller får besök vid olika tillfällen av olika personer som är rullstolsburna ska inte ha någon betydelse. Annars förhindras effektivt nya besökare och samhällsutvecklingen står och stampar”, skriver Luttropp och Kaplan.
De vill ta bort kravet på varaktighet
Regeringens lagförslag om bristande tillgänglighet som diskriminering riskerar att bli nästan meningslöst, anser Miljöpartiet, och vill ta bort såväl undantagen som utgår från antal anställda och kravet på varaktighet.