De särbehandlar positivt i vården

Umeå senast ut att införa permanent gräddfil till primärvården för personer med vissa funktionsnedsättningar.

Bild på de fem personer som ingår i Prio-teamet i Umeå.
Vårdgruppen som särbehandlar i Umeå. (Foto: Jan Alfredsson)

Umeå senast ut att införa permanent gräddfil till primärvården för personer med vissa funktionsnedsättningar. Elisabeth Säfvenberg leder arbetet i Region Västerbotten.

I ett år har vuxna som har en medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning kunnat söka sig till ett särskilt vårdteam på en av hälsocentralerna i Umeå. Här finns ett fysiskt anpassat mottagningsrum med bredare brits och taklyft och patienterna kan via ett särskit telefon nummer få snabb kontakt med vårdteamet. 

ANNONS Annons med text: Missa inte webbinariet Antidiskriminering, tillgänglighet och medborgerligt likvärde Läs mer och anmäl dig här Stil 40 år av frihet

– Teamet har kunskap om såväl diagnoser som hur det är att ha funktionsnedsättning generellt. Det är enklare för patienterna att få kontakt med teamet och man får träffa samma personer över tid, säger Elisabeth Säfvenberg.

Satsningen kallas Förstärkt primärvård och har inledningsvis bedrivits i projektform. Men från och med september är mottagningen en permanent del av regionens verksamhet. 

– Primärvården har inte varit tillräckligt tillgänglig för den här gruppen. Personal byts ut och kunskap kanske inte finns hos alla. Ingen har det här som specialitet.

I praktiken kan det innebära att patienter med funktionsnedsättning slussas runt i systemet och att de möter personal som inte har tillräcklig kunskap eller information om personens situation.  

– Man söker ju ofta för ett specifikt problem. Jag kanske har ont i knät och då är det ju det som är diagnosen. Men min grunddiagnos kan ju ha betydelse för varför jag har ont i knät och den är inte alltid så lätt att hitta i journalsystemet. 

Verksamheten i teamet kräver visserligen mer resurser än vanlig primärvård, men Elisabeth Säfvenberg tror att satsningen innebär en besparing för såväl vården som för individen. 

– Andra delar av sjukvården avlastas genom att remisser går till rätt instans från början och individen får rätt stöd direkt och slipper att slussas runt.

I dagsläget har ungefär 75 personer hittat till den nya mottagningen. En siffra som ökar med några personer i veckan. Hur många som har behov av lösningen vet man inte. 

– Alla som har en funtktionsnedsättning behöver inte det här. Det handlar främst om de som har en medicinsk problematik, säger Elisabeth Säfvenberg och tillägger:

– Bara för att du har en cerebral pares eller en utvecklingsstörning så behöver det inte vara medicinskt komplicerat. 

Än så länge riktar sig verksamheten i Umeå till personer som har fått sin funktionsnedsättning före 16 års ålder. Anledningen är bland annat att man vill fånga upp de som lämnar barn- och ungdomshabiliteringen. 

Elisabeth Säfvenberg tror dock att behovet kan finnas även bland de som har fått funktionsnedsättning senare i livet. 

– Vi får mycket frågor om det, men nu saknar vi personalresurser. Men det är tydligt att det finns ett behov av samlad kunskap och  kontinuitet även för andra grupper. 

FAKTA Förstärkt primärvård

Modellen med förstärkt primärvård utvecklades ursprungligen i Sörmland. Västerbotten är tredje region att sätta lösningen i drift. Ytterligare regioner har visat intresse.