Därför byggs nya bostäder för unga och friska cyklister

Under de senaste åren har det byggts fler bostäder än på länge i Sverige. Under första kvartalet i år påbörjades över 15000 bostäder vilket är en hög siffra historiskt, om än inte något rekord. Men långt i från alla nya bostäder och boendemiljöer är tillgängliga och användbara för alla människor. Det framgår tydligt av en ny studie från Lunds tekniska högskola. 

– Det som förvånade mig mest när det gäller nybyggnationen är att det är så många tydliga avsteg från det som är minimikrav i lagstiftningen, säger Lilian Müller.

Hon är tillgänglighetsrådgivare i Lunds kommun och industridoktorand vid institutionen för designvetenskap vid Lunds tekniska högskola. I sin licentiatuppsats har hon tittat närmare på hur byggherrar, arkitekter och planerare beskriver de tänkta användarna av olika byggprojekt. Genom att gå igenom planeringsdokument, strategier och policys har hon fått en tydlig bild av fem de nya byggnaderna är utformade för. 

– Det som var mest iögonfallande var att personer med funktionsnedsättning och äldre är de mest frånvarande i de här dokumenten, Oavsett om man tittar på texter eller analyserar bilder så är det likadant. 

Istället är det en annan kategori av människor som fångar planerarnas uppmärksamhet. Lilian Müllers genomgång visar att de flesta planerar för en tänkt normalanvändare som lite hårddraget kan beskrivas som en ung cyklist som är lika välutbildad som frisk. 

– Det är ungdom, hälsa och hög utbildning som kommer fram i dokumenten. Och när man ser på de färdiga miljöerna så är det de unga och mobila som det funkar bäst för.

I en delstudie har Lilian Müller i ett första steg studerat tillgänglighet och användbarhet i åtta färdigställda byggprojekt i Göteborg. Hon har sedan gått tillbaka till de plandokument som ligger till grund för byggena för att se hur planerarna har beskrivit de människor som ska bo och vistas i hus och miljöer. 

Genomgången visar på ett tydligt samband mellan bristerna i de nybyggda miljöerna och hur byggföretag och planerare beskriver sina tänkta användare.

– I de fall man nämner personer med funktionsnedsättning eller äldre personer så är det i samband med att man problematiserar tillgänglighet eller så är det i form av vård och omsorg. Man pratar inte om äldre som ett naturligt inslag bland alla andra medborgare utan man närmar sig det som ett problem. 

»När man håller en hög miljömässig profil så är det helt klart så att man också ställer högre krav på människor och människors funktionsförmågor.«

Lilian Müller, doktorand Certec

Studien visar också att många av de nybyggda projekten har höga ambitioner när det kommer till miljömässig hållbarhet men att detta får negativa effekter för tillgängligheten. 

– När man håller en hög miljömässig profil så är det helt klart så att man också ställer högre krav på människor och människors funktionsförmågor. När man pratar om att nya stadsdelar ska vara bilfria och där man inte ens ska kunna angöra med bil i närheten av en vårdcentral så handlar det inte om hur bilen drivs utan det är bilen som förflyttningsmedel man vill ha bort, säger Lilian Müller och tillägger: 

– Man gör det lite för enkelt för sig, för det här måste gå att kombinera. Man måste kunna arbeta med hållbarhet i alla dimensioner samtidigt. Man kan inte inte bara ta en idé och göra precis enligt den om det innebär att alla boende i ett område måste kunna gå långa sträckor med väskor och matkassar för att kunna komma till sin bostad. Vi måste tänka in att människor är olika helt enkelt. 

Samtidigt finns det lärdomar att göra från arbetet med miljömässig hållbarhet. Lilian Müller pekar bland annat på att miljöarbetet kommit längre när det gäller att följa upp och mäta resultat.  

– Göteborg jobbar med något som heter social kompetensanalys för fånga upp även sociala värden, men den är inte alls lika utvecklad som den miljömässiga hållbarheten. Här finns plats för utveckling. 

»Det krävs mer av alla involverade aktörer. Man måste tänka mänsklig mångfald i hela plan- och byggprocessen.«

För att komma till rätta med problemen vill Lilian Müller se förändring i alla delar av byggprocessen. 

– Det krävs mer av alla involverade aktörer. Man måste tänka mänsklig mångfald i hela plan- och byggprocessen. Det kan inte bara stoppas in som vackra ord i början eller som en regelavstämning på slutet. Man måste få in det under hela vägen.

För att komma dit krävs olika konkreta åtgärder. Lilian Müller nämner bättre dialog med medborgare och funktionshinderrörelse och utvecklade krav vid upphandlingar som exempel. Hon tycker också att kommunerna måste ta ett större ansvar för helheten under byggprocesserna. Idag gör kommunens olika aktörer isolerade inspel i olika sakfrågor utan att det sker någon samordning.

Just helhetssynen visar sig vara en framgångsfaktor i några ombyggnadsprojekt som Lilian Müller har studerat. Här har man tänkt på användbarhet och mångfald i alla delar av processenen, säger hon. 

– Man har gjort ordentliga utredningar från början och en tydlig budget för hur mycket pengar som kan läggas på att göra resultatet tillgängligt och användbart för alla människor.