Föreläsningar, museibesök eller varför inte en resa till solen? Assistansbolagen sysslar med allt mer som inte handlar om assistans. Enligt bolagen sker det här på kundernas efterfrågan, men kritiker talar om dubbla agendor.
Att ha egna jurister anses av de stora bolagen som en självklarhet i dag, eftersom det finns en förväntan från kunderna om att få hjälp att driva sin sak juridiskt om man är missnöjd med beslutet om sin assistans. Men förutom att bolagen ofta har en stab egna jurister anställda, så har det också blivit allt vanligare att erbjuda assistansanvändarna ett socialt liv genom kultur- och fritidsaktiviteter.
– Många av de som kommer till oss är ju ganska ensamma faktiskt.
Det säger Anette Homle, VD för Olivia Personlig assistans. Hon betonar att de sociala aktiviteter som bolaget ordnar är i begränsad skala och inte kostar särskilt mycket pengar, men att de ändå är viktiga för en del av kunderna. Det kan handla om en jul- eller Halloweenfest: ”det beror på vad kunderna gillar”
– I Norrköping har vi samarbete med ett handikappanpassat gym, och i Göteborg åker vi till Alingsås ibland där vi har samarbete med en handikapporganisation.
Förra året fanns efterfrågan på att resa till Medelhavet så då ordnade Olivia en sådan resa. Med under hela veckan utomlands fanns en anställd på assistansbolaget som höll i trådarna.
– Vår egen kostnad tas från vår vinst, eller vad man ska säga, förklarar Anette Homle.
VH Assistans har ett omfattande utbud av sociala evenemang och resor att erbjuda sina kunder. På bolagets hemsida har ”resor” en egen flik och du klickar dig lätt fram till en parallell sida kallad VH Event där det i skrivande stund bland annat går att boka in sig på julbord, bowling och Disney world on ice.
– Det är för att vi är ett värdegrundsbaserat företag. Vi vill att funktionshindrade ska kunna delta i samhället på samma sätt som alla andra, säger VD:s Agnetha Wiklund-Helén om varför de satsar på sina sociala aktiviteter.
Jonatan Arenius, kommunikatör på Humana, har lång erfarenhet av arbete med sociala aktiviteter. Han rekryterades till bolaget från början med syftet att utveckla den här biten för att på så sätt få nya kunder. Minst ett par gånger om året bjuder Humana på någon social tillställning på de ställen de är verksamma. Däremellan kan det handla om att ordna föreläsningar om kost och hälsa eller föräldraskap. På större orter bjuds det på “måndagsfikor” i bolagets lokaler.
Men erfarenheten har visat att sociala event inte har varit någon större framgångsfaktor när det gäller att få fler att välja bolaget som assistansanordnare. Däremot tror Jonatan Arenius att det kan vara viktigt för att behålla kunder – åtminstone vissa.
– Om vi har 100 kunder i Göteborg så vet vi att 15 kommer varje gång på måndagsfikan och de andra 85 ser vi aldrig. Bland de som kommer kan det ju finnas de som skulle byta bolag om vi inte hade fikan och på samma sätt kan det finnas 15 av de som inte kommer som är irriterade över att vi lägger pengar på det här.
Och så gör han en liknelse för att beskriva förhållandet mellan att tillhandahålla jurister och att ordna sociala aktiviteter när det gäller bolagets konkurrenskraft:
– Skulle du göra en jämförelse med bilen är juristerna ratten och eventen är en jättebra stereo – alltså inte nödvändigt.
Formuleringarna från de bolag som SHT har pratat med går igen när det gäller motiven bakom att ordna kringverksamheter för sina assistansköpare: efterfrågan från kunderna, skapa trygghet, service, livskvalitet, guldkant på tillvaron. Förutom sociala träffar och resor har flera bolag sina egna, särskilda satsningar för att stärka varumärket.
Frösunda har modellagenturen Funki Models och Team Frösunda; en särskild handikappidrottssatsning där idrottsintresserade kan få en specialupplärd assistent som sin personliga tränare. Humana gör varje år undersökningen Tillgänglighetsbarometern där kommuner får svara på frågor om tillgänglighet och Olivia driver ett eget rehabiliteringscentrum i Stockholm.
En av de mer omtalade verksamheterna på senare år är assistansbolag som driver egna boenden. Vivida assistans öppnade 2010 ett så kallat assistansboende utanför Örebro, bestående av sex nybyggda lägenheter och gemensamma utrymmen. Även assistanskooperativet GIL var med om att öppna ett kooperativt boende i Göteborg genom ett samarbete där kommunen gav ett visst bidrag.
Och snart kan Stockholm få ett eget boende. Det lilla bolaget CL Assistans, som än så länge främst ägnar sig åt hemtjänst, har efter förfrågningar från föräldrar till barn med funktionsnedsättning börjat se sig om efter en villa i Stockholmsområdet som de kan hyra. Max fyra hyresgäster är det tänkt – så att det inte blir någon institution, som företagets VD Linda Malki säger.
– Jag har pratat med föräldrar som känner att de själva börjar bli äldre och inte orkar längre. Många har multihandikappade barn och har hjälpt dem väldigt mycket genom livet. De vill absolut inte att barnen ska bo på gruppboende och inte heller vara ensamma i en egen lägenhet, säger Sofie Johansson, kundansvarig på CL Assistans till SHT.
Intentionen må vara god, men från flera organisationers håll finns skarp kritik mot att assistansbolag driver boenden.
– Det kanske är bra för vissa med den här sortens boende, men om man ser till tanken med LSS – att man ska frigöra människor – så bidrar det här snarare till en inlåsningseffekt, säger Arne Prembeck, verksamhetschef på Bosse råd och stöd.
Han kallar assistansbolagen och dess kringverksamheter för den ”nya tidens institutioner”, och säger sig själv ha sett hur personer blir mindre benägna att agera självständigt i takt med att de lämnar över allt större delar av sina liv i assistansanordnarnas händer. Arne Prembeck är också kritisk till att många bolag tillhandahåller jurister i tvister kring assistanstimmar.
Visserligen gynnar det ofta assistansanvändaren som kan lyckas få fler timmar, men samtidigt går desto mer pengar till anordnaren som därmed har ett starkt ekonomiskt intresse i att, som bolagen själva säger, kämpa för användarnas rättigheter.
– Vad man kunde önska är att det fanns en oberoende juridisk enhet som kunde stödja brukarna, säger Prembeck.
Hos vissa av bolagen finns ett resonemang kring den här sortens kritik.
– Att locka kunder med att ”vi gör det här varje år” är jag inte mycket för, då kan det finnas en inlåsningseffekt. Bättre att man erbjuder; nu har vi det här, kom med om ni har lust, säger Anette Homle på Olivia som också tycker att man ska vara ”försiktig” när det gäller att syssla med annat än personlig assistans.
Men på Frösunda och VH Assistans förstår man inte att det skulle kunna finnas en problematik med minskad självständighet kopplat till bolagens kringverksamhet.
– Nej, jag tycker absolut tvärtom, säger Agnetha Wiklund-Helén på VH Assistans.
Hon menar att deras resor och aktiviteter är ett utmärkt sätt att uppleva gemenskap och delaktighet, och betonar att de är öppna för alla.
På frågan om det är nödvändigt att anordna sociala verksamheter idag för att stå sig i konkurrensen svarar Jonatan Arenius på Humana att ”det är möjligt”, men säger samtidigt att bolaget är etablerat på flera mindre orter i Sverige där sådan verksamhet saknas.
Sofie Johansson på CL Assistans, som bland annat har ordnat skidresor för sina kunder, säger att det är en “skör tråd” mellan att ge sina kunder service och att skapa inlåsningseffekter.
– Många är uppbundna med ledsagning, assistans, daglig verksamhet, utlandsresor – allting – i sitt assistansbolag, och då blir det väldigt svårt den dag man vill lämna bolaget eller hamnar i en konflikt.
Sofie Johansson, som har arbetat i tio år som informatör inom olika assistansbolag, säger att hon har mött personer som har sagt att de inte kan byta bolag av rädsla för att förlora sin dagliga verksamhet.
SHT: Ni är kritiska – men kan ändå tänka er att ordna det ena och det andra?
– Det ena och det andra vet jag inte, vi kan nog inte tänka oss att starta daglig verksamhet. Men nu tycker vi att det här med boende skulle kunna vara en idé just för att efterfrågan finns, och att något som passar de här behoven saknas på bostadsmarknaden.
På Intressegruppen för assistansberättigade, IfA, finns en skepsis mot att assistansersättningen används, annat än i mycket begränsad skala, till kringverksamheter, säger Sophie Karlsson, verksamhetsansvarig på IfA:
– Risken är att assistansreformen blir ifrågasatt. Assistansersättningsutredningen tittat ju på nivån på ersättningen och kommer man fram till att man kan göra ett överskott kan det ju leda till lägre assistansersättning.
Assistansbolagen höjer insatsen
Föreläsningar, museibesök eller varför inte en resa till solen? Assistansbolagen sysslar med allt mer som inte handlar om assistans. Enligt bolagen sker det här på kundernas efterfrågan, men kritiker talar om dubbla agendor.
Det är exakt sådana här aktiviteter som gör att vi nu förmodligen får lida för nedskärningar i assistansersättningen!
Bolagen har gjort fällt krokben på sig själva och förstört för alla som omfattas av reformen. Pengarna ska gå till att köpa personlig assistans, det vill säga att en person agerar som dina ”händer och fötter” när du inte själv kan. De ska inte gå till allt detta onödiga extra som beskrivs i artikeln!
Det är dessa bolags fel att vi som gör rätt för oss nu kommer att lida av nedskärningar, och det är även kundernas fel att de inte säger ifrån och fortsätter att anlita dessa bolag!
Det här är helt snett. Assistansbolagen ska ge personlig assistans till folk med funktionshinder, inte agera resebyråer, fritidsledare med mera.Hur kommer det sig att de kan/får lägga ner resurser på sådant, samtidigt som samhället kraftigt drar ner assistansen för de brukare som behöver den?
Frågan är inte helt svart/vit, för er som uttrycker er så bestämt. Det är klart att bolagen med vinst som främsta mål gör vad de kan för att manipulera systemet och individen, vilket är fel, men det finns även aktörer som arrangerar aktiviteter och försöker skapa ett mervärde för individen för individens skull. Det kan bland annat ha att göra med att samhället i statens regi systematiskt misslyckas med att skapa ett sådant mervärde för individen, som genom sin funktionsnedsättning per automatik, generellt sett, blir dömt till ett liv utan samma möjligheter till interaktion och fritt val som de av oss som inte har särskilda behov.
Tänk på det.
– Jonas