Utredare: Så ska en ny myndighet skydda mänskliga rättigheter i Sverige

På armlängds avstånd från regeringen vill utredaren Lise Bergh skapa en ny myndighet som bland annat ska främja och skydda mänskliga rättigheter i Sverige. 
Hur Sverige ska få en oberoende institution för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna är en segdragen fråga som i tio år har bollats fram och tillbaka inom staten. Kravet på att Sverige inrättar en oberoende institution är bland annat en följd av att Sverige har ratificerat FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som ställer krav på oberoende övervakning av utvecklingen. 
Men trots att staten är förpliktigad att inrätta en MR-institution har politiken haft svårt att komma till skott. Flera utredningar har hanterat frågan. Bland annat har riksdagen sagt nej till att inhysa institutionen. I våras tillsatte regeringen ytterligare en utredning med uppdraget att ta fram formerna för en MR-institution som uppfyller kraven på oberoende enligt de så kallade parisprinciperna som tagits fram inom FN.
I ett färskt förslag föreslår utredaren Lise Bergh att en institution med uppdraget att främja och skydda de mänskliga rättigheterna i Sverige inrättas som en ny myndighet under regeringen. Enligt förslaget ska myndigheten, som Lise Bergh kallar Sveriges nationella institution för mänskliga rättigheter, självständigt ta övergripande ansvar i arbetet med mänskliga rättigheter. 
– Så gott som alla myndigheter har idag ett uppdrag att beakta mänskliga rättigheter i sin verksamhet. Därtill finns några som har specialuppdrag. Men det saknas, tycker jag, en institution som utifrån ett helhetsperspektiv kan bidra till att främja de mänskliga rättigheterna, säger Lise Bergh. 
I praktiken handlar institutionens arbete om att följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras i Sverige. Den ska också lämna förslag på nödvändiga åtgärder och främja forskning och utbildning samt jobba för att öka medvetenheten om mänskliga rättigheter i samhället. 
Arbete ska utgå från för Sverige rättsligt bindande källor som de grundlagsstadgade fri- och rättigheterna, europakonventionen och de konventioner staten har ratificerat. Institutionen får möjlighet att kräva in uppgifter från andra myndigheter som också ska infinna sig till överläggningar om institutionen kräver det, men mycket starkare påtryckningsmedel än så få inte den nya institutionen. 
– Institutionens muskler skulle jag vilja säga är att offentliggöra utredningar, rapporter och rekommendationer. På så sätt kan dessa användas för att bilda opinion av andra, säger Lise Bergh.
Hon jämför med hur rapporterna från FNs olika granskningskommittér används av civilsamhället, källor som även den nya institutionen ska beakta.
– Många organisationer använder sig av de rekommendationer som kommer från FN för att offentligt ställa krav på regeringen.  
De närmare detaljerna i arbetet ska dock institutionen besluta om på egen hand. En självständighet som Lise Bergh anser ska regleras i lag. Hon nämner Barnombudsmannen (BO) som en förebild. BO har enligt lagen makten att själv bestämma sin organisation och den närmare inriktningen av sitt arbete.
För att ytterligare garantera oberoendet föreslår Lise Bergh en rad särskilda bestämmelser. En skillnad från vanliga myndigheter är att regeringen inte ska utse myndighetens chef. Istället ska regeringen utse en styrelse med sju ledamöter som själva utser sin egen ordförande och vice ordförande. Styrelsen utser i sin tur en myndighetschef. På så vis kommer verksamheten »på armlängds avstånd från regeringen«, skriver Lise Bergh.
Styrelsen ska bestå av personer med stark integritet och gott omdöme. Bland ledamöterna ska det finas personer med med sakkunskap om mänskliga rättigheterna som också har kvalificerad erfarenhet av arbete inom civilsamhället, rättsväsendet eller forskningen och den högre utbildningen. En ledamot ska ha ett femårigt mandat och ska bara kunna avsättas på egen begäran eller om det finns synnerliga skäl.
– Jag tror att det här förslaget är bra och säkerställer ett oberoende gentemot regeringen. Förfarandet när det gäller att exempelvis tillsätta en styrelse är sådant att det inte lönar sig att försöka bli av med en styrelse av skäl som inte är legitima. En ny styrelse ska ju tillsättas enligt reglerna. 
Styrelsen ska även utse ett råd för mänskliga rättigheter som ska tillföra institutionen kunskap och erfarenheter från de civila samhället och andra aktörer. Inom detta råd ska det finnas särskild kompetens om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Att utredningen specifikt ställer krav på detta område är en direkt följd av kravet på en övervakningsmekanism som finns i artikel 33 i FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 
– Det är viktigt att markera att den här institutionen har det här specifika uppdraget enligt artikel 33. I praktiken tänker jag att det ska finnas kunskap om både juridiken på området och om hur det ser ut i verkligheten. 
Något uppdrag att behandla enskilda klagomål föreslår dock inte Lise Bergh. En sådan uppgift är inte bara resurskrävande den skulle även påverka institutionens möjlighet att själv bestämma över sitt arbete, menar hon.
För att den nya institutionen ska kunna göra ett fullgott arbete räknar Lise Bergh med att den behöver ha ett 60-tal anställda och en budget på 72 miljoner kronor per år. 
– Vi har varit tydliga med att det här är en fråga som berör alla politikområden, det är nästan ingen som kommer undan, och om alla är med och finansierar är det inte mycket pengar att pytsa in.
Frågan är då om den här utredningen kan bli den sista innan en svensk MR-institution blir verklighet? 
– Jag tycker förstås att det här är ett bra förslag som kan genomföras nu. Det kanske går att skruva här och var, det får en remissrunda visa, men vi tror att det här går att sjösätta, säger Lise Bergh.
Fler punkter i förslaget:

• Den 1 april varje år ska institutionen lämna en rapport till regeringen om utvecklingen på de mänskliga rättigheternas område.
• Institutionen ska ha kontakt med internationella aktörer på området som FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter och granskningskommittéer inom FN och Europarådet.
• De styrelseledamöter som regeringen utser ska ha blivit nominerade av utomstående aktörer. Regeringen ska vara skyldig att hämta in nomineringar från Rådet för mänskliga rättigheter, domstolsväsendet, Sveriges advokatsamfund samt universitet och högskolor
• Enligt förslaget ska den lagstiftning som styr den nya institutionen träda i kraft 1 januari 2021.

FAKTA Parisprinciperna
Togs fram av FN 1991 och beskriver hur en MR-institution med uppdraget att främja och skydda de mänskliga rättigheterna ska utformas för att räknas som oberoende. Det vedertagna sättet att mäta oberoende anges på en skala där A betyder att en institution helt lever upp till parisprinciperna. A-klassade institutioner finns i dag i 27 av Europas länder. Sverige är ett av tolv europeiska länder som inte har en A-klassad MR-institution.