Varnar för att historien kan bita tillbaka

Allt blir inte alltid bättre. Margareta Persson visar i en ny bok hur sättet människor med funktionsnedsättning har behandlats varierat genom historien och att inga landvinningar kan tas för givna.
I boken Gamla synsätt spökar än undersöker Margareta Persson hur människor med funktionsnedsättningar har betraktats, bemötts och behandlats under olika tidsepoker. Hon synar hur flera av de tongivande idétraditionerna, både inom politik och religion, har förhållit sig till människor med funktionsnedsättning, berättar historierna om rasbiologi och institutionalisering och beskriver utvecklingen inom skolan. 
– Jag har länge saknat en bok som belyser värderingarna i stort och ur ett historiskt perspektiv. Det finns några doktorsavhandlingar, olika förbund har skrivit sin historia och det finns texter om när lika reformer genomfördes, men det som skrivits har inte sagt något om de värderingar som har varit rådande i samhället och det har inte heller satts i ett perspektiv, säger Margareta Persson.
Hennes arbete visar dock att kopplingen mellan historiska idétraditioner och funktionshinderpolitiken i vår tid inte alltid är helt tydlig.
– Det är viktigt att man börjar fundera runt det. Det finns olika grundsyner i botten, men i praktisk politik ser man väldigt lite av det. Och när det blir praktiskt på riktigt då bortfaller de här idéerna. Då kan man inte följa någonting. Det handlar stället om vem som är mest engagerad i frågan just nu och så tappar man bort att det egentligen finns ideologier bakom. Jag tror att det är bra att synliggöra att det faktiskt finns olika synsätt. 
En av slutsatserna i boken är att synen på människor med funktionsnedsättning varierar över tid och att utvecklingen inte alltid går mot det bättre eller harmoniserar med samhällsutvecklingen i övrigt.
– När jag började läsa in mig på det här var jag inte beredd på att synen på människor med funktionsnedsättning har böljat fram och tillbaka genom historien. Det går upp och det går ner och därför kan man inte vara säker på att det vi har idag verkligen är bestående. Det finns en funktionsmaktsordning som uppenbart är väldigt stark.
Hon pekar på att synen på människor med funktionsnedsättning på många sätt var bättre under 1800-talet än vad den blev under första halvan av 1900-talet. Ett annat exempel är hur LSS på 1990-talet genomfördes mitt under ekonomisk kris. Idag är den svenska ekonomin stark men kostnaderna för LSS målas upp som ett hot mot välfärden.
– Man tror att reformer bara genomförs under goda tider, men så är det inte. Det handlar istället om när funktionsmaktsordningen har stort genomslag eller mindre.
I ljuset av historien ser hon med oro på dagens utveckling där fosterdiagnostik allt mer används för att sortera bort funktionsnedsättningar samtidigt som det görs inskränkningar inom LSS.
– Vi måste ta det på verkligt allvar, för det kan backa igen och det kan backa rejält, säger Margareta Persson.
FAKTA Gamla synsätt spökar än
Författare: Margareta Persson
Förlag: Instant book
Isbn: 978-91-86939-99-1
Margareta Persson är tidigare riksdagsledamot (S) och var under 1990-talet ordförande för den organisation som idag kallas Funktionsrätt Sverige.