»Kvalitetsutveckling« bakom assistansraset

Det är inte bara de senaste årens domar som har påverkat utvecklingen av antalet assistansberättigade. Det visar en analys från Försäkringskassan.
Efter att ha ökat sedan 1994 minskar sedan 2015 antalet personer som har assistansersättning från Försäkringkassan.
Statistiken visar att allt färre beviljas assistansersättning samtidigt som många som tidigare har haft ersättningen förlorar den. I november i år hade färre än 15000 personer rätt till assistansersättningen vilket är en minskning med nästan 1200 personer från toppen för två år sedan.
I en ny rapport konstaterar Försäkringskassan att utflödet från ersättningen har eskalerat i år. Fram till och med november har rekordmånga användare, nästan 400, förlorat sin assistansersättning för att de inte längre anses ha grundläggande behov som uppgår till 20 timmar per vecka eller mer. Indragningarna slår den här gången hårdast mot användare i personkrets 1, men de har ökat även i övriga personkretsar.
Försäkringskassan bedömer att att de båda domar från Högsta förvaltningsdomstolen som meddelades 2012 och 2015 delvis har påverkat utvecklingen. 38 av de 188 indragningar av assistansersättning som gjordes 2016 påverkades av domarna och myndigheten räknar med att ännu fler påverkas under 2017.
Men i rapporten konstateras också att det finns flera andra orsaker till att antalet assistansberättigade nu sjunker i snabb takt. Dels pekar Försäkringskassan på att Högsta förvaltningsdomstolens dom från 2009 fortfarande påverkar utvecklingen. Domen slog fast att endast hjälpbehov av personligt och integritetsnära slag ska bedömas som ett grundläggande behov.
Därtill konstaterar man att myndighetens egna arbete med »utveckla kvaliteten« i handläggningen har haft betydelse för minskningen. En handlingsplan från 2015 har bland annat bidragit till att Försäkringskassan numer begär in mer omfattande medicinska underlag. Det har även gjorts förtydliganden av hur det grundläggande behovet »annan hjälp som förutsätter ingående kunskap« ska bedömas.
› Rapporten från Försäkringskassan
Fakta HFD-domar
På uppdrag av regeringen har myndigheten analyserat orsakerna till utvecklingen och särskilt tittat på betydelsen av de två domar från Högsta förvaltningsdomstolen som kom 2012 och 2015.
De aktuella domarna från Högsta förvaltningsdomstolen spåra att att egenvård inte är ett grundläggande behov (2012) och att bara personer med psykisk funktionsnedsättning kan beviljas tid för annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper (2015).