Reglerna för lönebidrag ska bli tydligare föreslår regeringen. Till stor del handlar det om namnbyten på dagens insatser.
Dagens anställningsstöd till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är oklara och överlappar delvis varandra. Det är utgångspunkten för en promemoria från regeringen. Här föreslås att lönebidraget delas in i tre olika stöd: lönebidrag för anställning, lönebidrag för utveckling och lönebidrag för trygghet.
Lönebidrag för anställning är det nya begreppet för det som idag bara heter lönebidrag. Bidraget är inriktat mot att den anställde ska utveckla sin arbetsförmåga i förhållande till arbetsuppgifterna i den aktuella anställningen och är tänkt att ges under en kortare tid.
Lönebidrag för utveckling föreslås ersätta dagens utvecklingsanställning. Bidraget ska stödja den anställde i att utveckla sin arbetsförmåga gentemot en anställning, en bredare arbetsmarknad eller vidare studier. Här ska arbetsgivaren kunna få extra stöd för att erbjuda utvecklingsinsatser.
Lönebidrag för trygghet ersätter dagens trygghetsanställning. Insatsen är inriktad mot att ge stöd för anställning under längre tid.
Poängen med de nya namnen är, enligt promemorian, att tydliggöra skillnaden mellan de olika former av lönesubventioner som kan lämnas för anställningar hos privata eller offentliga arbetsgivare samtidigt som skillnaden mot skyddade arbeten hos Samhall ska bli klarare.
Förändringarna föreslås genomföras 1 juli 2017.
(Foto: Arbetsförmedlingen)
Så ska lönebidraget förändras
Reglerna för lönebidrag ska bli tydligare föreslår regeringen. Till stor del handlar det om namnbyte.
Absolut viktigt att se över hur och varför bidraget ges men en reflektion över varför och på vilka grunder det ges bör vara en del av det. En del av de jag träffar som har lönebidrag utför samma arbete som alla andra på den arbetsplatsen då funktionsnedsättningen inte påverkar den cerebrala (hjärnan) kunskap som arbetet kräver. Många ggr få arbetsgivaren en person som är lika kunnig som andra anställda men för en spottstyver för att personen har en fysisk funktionsnedsättning, dvs manuell eller elektrisk rullstol. Och de gånger personen har nedsatt handmotorik finns det hjälpmedel som kan kompensera denna funktionsvariation vilket gör att personen blir lika effektiv som annan utan den funktionsvariationen. Om nu lönebidraget ska ändras behöver kanske rättigheter och lagar också skrivas om så att de reflekterar förändring. Jobbar en person inom statlig myndighet med lönebidrag har den personen lite att säga till om vi en tvist för då omfattas den personen inte av Lag (1994:260) om offentlig anställning. istället omfattas personens av Lag (1982:80) om anställningsskydd. den för alla andra. Kan tycka att detta är som att bygga in diskriminering direkt, varför ska det göras skillnad i trygghet om en kan gå eller ej!