Svåråtkomliga byggnadsminnen

En stor del av landets kulturmiljöer är fortfarande otillgängliga för den som har nedsatt rörelseförmåga. Samtidigt görs få insatser för att förbättra läget.
Riksantikvarieämbetet har undersökt hur det ser ut med tillgängligheten till de byggnadsminnen som är öppna för allmänheten, statligt förvaltade kulturreservat och fornvårdsområden. Undersökningen riktar sig mot de kulturminnen som fått så kallat kulturmiljövårdsbidrag under de senaste två åren.
Undersökningen visar att två tredjedelar av byggnadsminnena inte har gjort några förbättringar av tillgängligheten under de senaste åren. tillgängligheten är inte oväntat bättre till mer publika byggnadsminnen,men det är de som drivs av ideella föreningar som är bäst på tillgänglig information.
Resultatet visar även att lagstiftningen har liten betydelse när det gäller att tillgängliggöra kulturmiljöerna. I de fall insatser för att förbättra tillgängligheten har gjorts är drivkrafterna ofta sociala eller ekonomiska. Det är också ovanligt att länsstyrelserna ställer krav på förbättrad tillgänglighet.
Kunskapen om tillgänglighet till kulturmiljöer är fortfarande stor. Många av dem som äger eller förvaltar en kulturmiljö tror inte att det är tillåtet att förändra miljön för att förbättra tillgängligheten. Tvärtom visar undersökningen att det är ovanligt att länstyrelsen avslår en ansökan om tillgänglighetsförbättringar.
– Det finns en allmän missuppfattning att alla tillgänglighetsåtgärder skulle vara otillåtna, vilket de inte är. Däremot kan det ofta vara komplicerat och kosta en hel del, säger Charlotte Hamilton, utvärderare på Riksantikvarieämbetet i ett pressmeddelande.
Samtidigt anlägger Riksantikvarieämbetet en positiv ton i sin slutrapport till regeringen inom ramen för strategin. Funktions­hinderfrågorna har i ökande grad integrerats i länsstyrelsernas, museernas och de ideella organisationernas verksamhet. Kompetensnivån hos anställda vid länsstyrelser och statliga myndigheter har förbättrats. Under perioden har engagemanget och insatserna ökat för ett kulturarv som är tillgängligt för alla, skriver myndigheten i slutrapporten.
Därmed har myndigheten nått sitt enda delmål, som fokuserar på den egna verksamheten.
För att arbetet ska nå resultat i form av ökad tillgänglighet utanför myndighetens väggar krävs dock mera tid. Lång tid, om man får tro slutrapporten.
› Här finns Riksantikvarieämbetets slutrapport
Riksantikvarieämbetets delmål:
1. Riksantikvarieämbetet har en föredömlig, samlande, stödjande och pådrivande position i arbetet med att genomföra funktionshinderpolitiken på nationell och regional nivå, så att personer med funktions­nedsättning, i rimlig omfattning, kan ha samma möjligheter att verka inom Riksantikvarieämbetets ansvarsområde och ha tillgång till dess tjänster.