Dålig ekonomi, sämre socialt deltagande och en större risk att utsättas för kränkningar, hot och våld gör att personer med funktionsnedsättning fortfarande har betydligt sämre hälsa än befolkningen i stort. Och skillnaderna är större än vad de behöver vara.
Folkhälsomyndighetens årliga rapport om hälsoläget för personer med funktionsnedsättning är ingen feel-good-läsning. Baserat på siffror från den årliga folkhälsoenkäten visar myndigheten hur hälsan för gruppen på många punkter är avsevärt sämre än för befolkningen i övrigt.
Förutom kända fakta som att gruppen har dålig förankring på arbetsmarknaden upplever de som har jobb en större oro för att förlora detta jämfört med övriga befolkningen.
Många lever med låga inkomster och små kontantmarginaler (särskilt kvinnor) och en stor andel uppger att de blivit utsatta för kränkande behandling
Det är också betydligt vanligare att personer med funktionsnedsättning uppger att de har värk i kroppen, upplever trötthet, stress och ängslan eller har oro och ångest.
Den som letar efter upplyftande uppgifter i rapporten kan möjligen ta till sig att myndighetens analys visar att det med hjälp av insatser på samhällsnivå går att förbättra situationen. Bland annat skulle satsningar för att förbättra de ekonomiska villkoren och ökad tillgänglighet kunna leda till bättre hälsa för gruppen. Likaså skulle stöd till fysisk aktivitet och förebyggande arbete mot kränkande bemötande påverka hälsan positivt, menar Folkhälsomyndigheten.
Rapporten från Folkhälsomyndigheten är en delredovisning inom ramen för strategin för genomförande av funktionshinderpolitiken. Årets rapport är den näst sista inom den nuvarande tidsperioden. Strategin slutredovisas 2016.
Myndighetens recept för bättre hälsa
Ohälsan bland personer med funktionsnedsättning är större än vad den behöver vara, menar Folkhälsomyndigheten och listar flera insatser för att förbättra läget.
