Snabbare rehabilitering till arbete

Socialförsäkringsutredningen vill ge vården ett större ansvar för rehabilitering tillbaka till arbete och på sikt ta bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Även om förslagen välkomnas av flera finns en oro för konsekvenserna för personer med funktionsnedsättning.
Igår presenterade den parlamentariska socialförsäkringsutredningen sina förslag för hur social-, arbetskade- och arbetslöshetsförsäkringarna ska utvecklas framgent. En av de mer uppmärksammade frågorna som utredningen hanterat är den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Den som idag är sjuk i längre än 914 dagar mister sin sjukpenning och överförs till Arbetsförmedlingen.
Hittills har drygt 90 000 personer nått den bortre tidsgränsen vilket är alldeles för många, anser utredningen. Orsaken till de höga siffrorna är att många får för dåligt stöd för att komma tillbaka till arbete, anser man. Därför föreslår man att stödet ska sättas in tidigare.
Bland annat vill utredningen ge hälso- och sjukvården ett större ansvar för att tidigt fånga upp personer och ge dem rehabilitering och stöd att kunna koma tillbaka. Vården ska kunna ta kontakt med den sjukes arbetsgivare för att se vilka åtgärder som kan göras.
Försäkringskassans samordningsansvar tas bort för att undvika att vården och arbetsgivaren är passiva i väntan på att Försäkringskassan tar initiativ till åtgärder.
Dessutom vill man att Arbetsförmedlingen får uppdraget att utveckla insatser för personer som har nedsatt arbetsförmåga till följd av ohälsa.
Först när dessa åtgärder är genomförda kan den bortre tidsgränsen tas bort, menar utredningen. Tidsgränsen ska då ersättas med en regelbunden kontroll där Försäkringskassan med högst ett halvårs mellanrum utreder den sjukskrivnes arbetsförmåga, behov av arbetslivsinriktad rehabilitering eller om det är motiverat att bevilja sjukersättning, skriver utredningen.
Beskedet att ta bort den bortre tidsgränsen välkomnas från de flesta håll, även om flera, som Handikappförbunden, vill att den tas bort omedelbart eller, som LO, så snabbt det går. Andra, som Svenskt näringsliv, beklagar förslaget.
Handikappförbunden ser positivt på förslaget att ge hälso- och sjukvården ett större ansvar för rehabilitering tillbaka till arbete, men samtidigt uttrycker man oro för att personer med stora behov av vård och rehabilitering därmed får lägre prioritet i sjukvården.
”Risken är att betoningen på återgång till arbete blir så stark att riksdagens prioriteringsbeslut, om att personer som har störst vårdbehov också ska vara de som först får vård, kommer i skymundan”, skriver Handikappförbunden.