Utan stöd efter indragen personlig assistans

De flesta får personlig assistans från kommunen men mer än var tionde person som blir av med sin statliga assistansersättning står helt utan stöd.
I slutet av 00-talet ökade antalet fall med personer som fick sin assistansersättning indragen i samband med de regelbundna omprövningarna. Ökningen har varit kraftig. År 2004 fick 48 personer sin assistansersättning indragen att jämföra med de senaste åren när ungefär 280 personer per år blir av med sin ersättning.
I en ny granskning har Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) undersökt varför indragningarna har ökat och vilka stöd som ges till dem som blir av med sin assistansersättning.
I rapporten konstateras att de flesta som blir av med sin assistansersättning får någon form av stöd från samhället, ofta i form av personlig assistans från kommunen, men man konstaterar också att cirka 30–50 personer per år av dem som får indragning året därpå varken får insatser enligt SoL eller LSS.
För att assistansersättningen ska dras in krävs att Försäkringskassan förändrar sin bedömning av hur mycket assistans man behöver för att klara de grundläggande behoven.
ISFs utredning visar att de som blir av med sin assistansersättning har fått se en radikal förändring i hur deras grundläggande behov bedöms. Myndigheten har jämfört vilken bedömning som gjordes av de grundläggande behoven vid beslutet om indragning och jämfört med den bedömning som gjordes vid det föregående beslutet.
Störst skillnad mellan föregående beslut och indragningsbeslutet hittar myndigheten år 2013. Från att ett genomsnittligt hjälpbehov på strax under 35 timmar per vecka har Försäkringskassan för de här personerna justerat ner det bedömda behovet till i genomsnitt knappt 13 timmar per vecka.
Den vanligast orsaken till indragning är en ändrad bedömning av de grundläggande behoven 1–3 som handlar om personlig hygien, måltider och att klä av sig och på sig.
En orsak till det ökade antalet indragningar är regeringsrättens dom från 2009 som ändrade synen på vad som anses vara grundläggande behov vid en måltid. Men enligt ISF är det oklart hur stor inverkan domen har haft. Myndigheten pekar på en rad andra faktorer som förändrat bedömningen på senare år. Bland annat lyfter man fram Försäkringskassans nya system för behovsbedömning som ska ge större likvärdighet i bedömningarna och att myndighetens sedan 2006 har jobbat med att förtydliga hur de grundläggande behoven ska bedömas och beräknas i sina normerande dokument.
 
Fakta // Assistansersättning
För att få statlig assistansersättning krävs att man har en omfattande funktionsnedsättning och behöver minst 20 timmars assistans i veckan för att fixa de grundläggande behoven i livet. Enligt lagstiftningen är de grundläggande behoven personlig hygien, måltider, att klä på och av sig, att kommunicera med andra, eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om personen.