Expertens varning: Sänkt ersättning ger lägre kvalitet

De negativa konsekvenserna överväger, anser Pelle Kölhed som varit funktionshinderrörelsens expert i assistansersättningsutredningen. Och han får medhåll i kritiken av bransch organisationen Vårdföretagarna.
– Förslaget med delad schablon är i sig ett bra förslag. Men om man gör verklighet av att sänka schablonersättningen blir det ett dåligt förslag, säger Pelle Kölhed till SHT.
Kölhed, som är även är förbundsordförande i RTP, riktar i ett särskilt yttrande skarp kritik mot utredningens resonemang om att den grundläggande ersättningsnivån är för hög. Utredaren menar att ersättningen sedan 2009 inte har följt utvecklingen för löner och andra kostnader. 2013 års nivå på assistansersättningen låg 22 kronor högre än vad den borde, menar utredaren.
– De har inte på fötterna för att kunna säga att det är det så. Så bra beräkningar har de inte gjort, säger Pelle Kölhed.
Han menar att utredningen har bortsett från hur verkligheten ser ut idag. Enligt grundprinciperna ska 87 procent av assistansersättningen gå till löner och 13 procent till övriga omkostnader. I dag ser fördelningen annorlunda ut. Andelen för övriga kostnader uppgår till närmare 17 procent.
– Ingen vet varför det ser ut så. Därför borde utredningen gjort en noggrannare analys, säger Pelle Kölhed.
En sänkning av ersättningsnivån får flera negativa effekter för både assistansanvändare, assistenter och seriösa assistansanordnare, skriver Kölhed i sitt yttrande. Lägre löner, sämre villkor och färre utbildningar för anställda är några farhågor. Följden för den assistansberättigade blir ett mindre utrymme att leva ett aktivt liv, att kunna arbeta och resa.
Kölhed menar också att sänkt ersättning riskerar att slå ut mindre utförare och lämna marknaden öppen för de stora aktörerna.
SHT: Vi har ju sett att det finns företag som kan ta ut stora vinster. Talar inte det för att ersättningsnivån är för hög?
– Då får man titta på de här företagen som tar ut stora vinster. Vad ger de för utbildning till assistenterna, vilka villkor har de anställda, vilken kvalitet levererar de?
– När man talar om att vissa företag tar ut höga vinster blir den underförstådda betydelsen att alla tar ut vinster och levererar dålig kvalitet. Vår bestämda uppfattning är att de som bedriver assistansverksamhet på ett seriöst sätt, tar inte ut några stora vinster, säger Pelle Kölhed.
Själv vill ha se en förändrad ersättningsschablon som utgår från olika krav på kvalitet.
– Man bör speca upp vad som är kvalitet i assistansen och konstruera en schablon i olika nivåer utifrån det.
Hela yttrandet av Pelle Kölhed finns på sidan 263 i utredningen ›
 
Kritik mot utredningen kommer även från Vårdföretagarnas branschorganisation för personlig assistans. De kallar förslagen om sänkt ersättningsnivå för en tydlig sänkning av ambitionsnivån. Organisationens ordförande Fredric Käll menar att försaget, om det genomförs, kommer att slå hårt mot små och medelstora anordnare men framför allt mot den enskilde brukaren.
–  Vårdföretagarna är kritiska och ifrågasätter starkt om det är möjligt att bedriva assistans i nivå med de krav som anordnarnas tillstånd kräver om utredningens förslag går igenom, säger Fredric Käll.