Hbtq-personer med funktionsnedsättning löper extra stor risk att hamna i utanförskap under covid-19-pandemin. Det menar Patrik Forslin på Bosse råd, stöd och kunskapscenter som uppmärksammar frågan under hösten.
Med ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen ska Patrik Forslin under hösten ta reda på hur hbtq-personer med funktionsnedsättning har det och vilket stöd de kan behöva under pandemin. Utgångspunkten är att en redan utsatt grupp riskerar att bli än mer marginaliserad när samhället ställer om för att begränsa spridningen av coronasmitta.
ANNONS 
– Jag tänker mycket intersektion när jag tittar på det här. Ju fler utanförskap eller minoritetsskap som en person har, desto mer utsatt blir situationen, säger Patrik Forslin.
Han tar två konkreta exempel. Det första handlar om Hbtq-personer med funktionsnedsättning som lever i ett socialt sammanhang där de riskerar att bli utsatta för hedersvåld.
– Där blir utsattheten extra stor i samband med att vi inte ska röra oss så mycket i samhället. Verksamheter stänger ner vilket gör att de fria rum som brukar finnas inte längre är öppna. Man blir än mer hänvisad till hemmiljön och det lilla nätverket.
Den andra gruppen som Patrik Forslin menar riskerar att fara särskilt illa under pandemin är transpersoner som väntar på behandling för könskorrigering. De har i många fall fått avbryta processen när sjukvården har ställt om och operationer och behandlingar har skjutits på framtiden.
– Att leva med den osäkerheten gör det svårt. För den som har en funktionsnedsättning och kanske behöver fysiskt eller kognitivt stöd av något slag, innebär varje möte risken att bli könad rent verbalt. Är man i den fasen kan den könsidentitet man uppvisar bli otydligt för omgivningen vilket kan skapa en särskild utsatthet.
– Under pandemin har det varit mycket sjukskrivningar bland omsorgspersonal. Det kommer vikarier och varje gång måste man komma ut och slåss för att bli sedd som den man är.
