Fyra sätt att minska olyckor med rollatorer

Rollatorn är Sveriges vanligaste hjälpmedel. Tyvärr händer det också olyckor när människor använder rollatorn. Det visar en ny svensk forskningsstudie som gått igenom inrapporterade rollatorolyckor från år 2000 och framåt.

Totalt har forskarna analyserat lite mer än 2000 olyckor. I de allra flesta fallen handlade det om fallolyckor, men i totalt 350 fall handlade det om kollisioner med andra trafikanter. 

Olyckor med rollatorer har hittills fått liten uppmärksamhet. En orsak är att fallolyckor i trafikmiljön inte räknas som trafikolyckor, eftersom att det inte finns någon fordon inblandat. 

– Generellt är fallolyckor bland gångtrafikanter den enskilt största gruppen skadade i trafikmiljön och ändå är den så bortglömd, säger Anna Carlsson, forskare vid Chalmers industriteknik med inriktning mot trafiksäkerhetsfrågor. 

Studien visar att kvinnliga rollatoranvändare är olycksdrabbade i betydligt större utsträckning än män. Detta skiljer sig tydligt från när forskarna för några år sedan undersökte olyckor med elrullstol eller mobilitetsskoter. Där stod männen för majoriteten av olyckorna. 

– Det är fler kvinnor som använder rollatorer och de har också en lite längre livslängd. Men det kan även vara så att de är mer ute och går, och i så fall är det bara positivt, säger Anna Carlsson och understryker att hennes resultat inte ska tolkas som att rollatoranvändare ska stanna hemma. 

Samtidigt är trenden för rollatorolyckorna dyster. Mellan 2007 och 2016 ökade de med 80 procent. Under det kommande decenniet beräknas antalet äldre över 80 år att fortsätta öka. Risken är uppenbar att antalet rollatorolyckor följer med uppåt. Lyckligtvis finns det flera åtgärder som kan bidra till att förebygga olyckor och minska skaderiskerna. 

»Jag skulle gärna vilja se en utredning som undersöker om vi verkligen behöver så mycket trottoarkanter.«

Anna Carlsson

Anna Carlsson pekar på en rad möjliga insatser som hon delar upp utifrån fyra perspektiv: Människan, hjälpmedlet, omgivningen och samhället. 

– Det finns mycket vi kan göra på alla de här nivåerna, säger hon och ger exempel.

På personnivå kan det handla om att hålla i gång med sjukgymnastik, men även att lära sig att falla rätt om olyckan är framme. Och på samhällsnivå kan det vara värt att titta på hur förskrivningarna av rollatorer görs och om användarna får rätt träning och rätt inställningar. 

– När det gäller själva rollatorn kan man titta på om synligheten i korsningar kan bli bättre, hur väl bromsarna fungerar och hur den är att lyfta. 

Stor förbättringspotential finns i själva trafikmiljön. Den enskilt största olycksorsaken visar sig vara trottoarkanter och nivåskillnader. Nästan tre av tio fallolyckor är resultatet av ett ojämnt underlag. 

– Jag skulle gärna vilja se en utredning som undersöker om vi verkligen behöver så mycket trottoarkanter och hur det skulle fungera att jämna ut trafikmiljön, säger Anna Carlsson och påpekar att kanterna även är en vanlig orsak till olyckor med elrullstolar och mobilitetsskotrar. 

Många olyckor sker också när människor korsar vägar. Även här finns möjlighet till förbättringar, menar Anna Carlsson.

– Bland annat kan man förlänga intervallet med grön gubbe för personer som behöver det, så att de inte behöver skynda sig över vägen när det blir rött. 

Men det finns också anledning att göra bilförare mer medvetna om rollatoranvändares förutsättningar, tycker Anna Carlsson. Den vanligaste kollisionsolyckan handlar nämligen om att rollatoranvändaren blir påbackad av ett fordon 

– Kanske tar förarna för givet att alla flyttar på sig. Men en person som går med rollator kanske inte har förmåga att flytta sig tillräckligt snabbt även om ett fordon backar ut långsamt.