5 insatser som ersätter personlig assistans

Varje år förlorar hundratals personer sin statliga assistansersättning. Men vilket stöd får de istället? Nya siffror ger en fingervisning om vad som väntar den som slängs ut ur den statliga personliga assistansen


En rollator står parkerad i en i övrigt tom och kal korridor. Längs väggarna finns ledstänger.
Bostad med särskild service är en av de vanligaste LSS-insatserna. (Foto: Heiko Küverling /Adobe Stock)

Varje år förlorar hundratals personer sin statliga assistansersättning. Men vilket stöd får de istället? Nya siffror ger en fingervisning om vad som väntar den som blir utslängd från den statliga personliga assistansen. 

ANNONS Annons med text: Missa inte webbinariet Antidiskriminering, tillgänglighet och medborgerligt likvärde Läs mer och anmäl dig här Stil 40 år av frihet

Mellan 1 januari 2016 och 30 juni 2017 förlorade 316 rätten till statlig assistansersättning. I de flesta fall handlade det om att de inte bedömdes ha grundläggande behov om uppgick till minst 20 timmar i veckan. 

Socialstyrelsen har i sin senaste lägesrapport, som presenterades tidigare i veckan, analyserat vilket stöd dessa personer har blivit erbjudna istället för assistansersättningen. Här listar vi fem av de vanligaste ersättingsstöden.  

1. Personlig assistans

Nästan fyra av tio personer som blivit av med sin statliga assistansersättning får istället personlig assistans hos kommunen. Denna insats har ökat med 47 procent mellan 2007 och 2017. Att många som tidigare haft statlig assistansersättning nu får kommunalt beslutad personlig assistans har även medfört att antalet timmar som kommunerna beviljar har ökat.  

2. Bostad med särskild service för vuxna

Var femte person fick istället LSS-insatsen bostad med särskild service för vuxna. Här finns till exempel gruppbostäder och servicebostäder. Insatsen är tillsammans med daglig verksamhet den vanligaste LSS-insatsen i kommunerna. 2017 bodde 27800 personer i bostad med särskild service för vuxna. 

3. Boende för barn

Av totalt 30 barn under 13 år som förlorande sin assistansersättning fick fyra istället insatsen boende för barn. I åldersgruppen 13 till 22 år har åtta personer blivit hänvisade till barnboende. Socialstyrelsen konstaterar att det finns en bekymmersam ökning av andelen nya beslut som gäller barn som tidigare haft statlig eller kommunal personlig assistans. Att antalet beslut ökar beror på ett ökat inflöde från kommunalt beslutad personlig assistans. 

4. Hemtjänst eller boendestöd

Två insatser som ges enligt socialtjänstlagen (SoL). Enligt siffrorna från Socialstyrelsen är det ganska ovanligt att de ersätter den statliga assistanserättningnen, men det förekommer i sex procent av fallen.  

5. Ingen insats alls

Omkring 15 procent av de som förlorar sin assistansersättning har året efter ingen insats enligt vare sig LSS eller SoL Här kan dock finnas personer som har fått tillbaka sin statliga assistansersättning. När Socialstyrelsen tidigare år analyserat utflödet från assistansersättningen har det visat sig att det finns ett återförde tillbaka till den statliga assistansen. När myndigheten tittade närmare på dem som förlorade sin assistansersättning mellan 2015 och 2016 visade de sig att 548 personer av de 999 som ramlat ur systemet återfick rätten till assistansersättning. 

Här finns hela lägesrapporten från Socialstyrelsen

FAKTA LSS-insatser och assistasnerättning
Statlig assistansersättning beviljas till den som Försäkringskassan anser behöver hjälp med grundläggande behov under minst 20 timmar per vecka.  
De som har ett bedömt behov mindre än 20 timmar per vecka kan istället få personlig assistans assistans beviljat av kommunen. Personlig assistans är en av tio insatser som kommunerna kan bevilja enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 
Kommunerna kan även bevilja stöd enligt Socialtjäsntlagen (SoL). Här finns bland annat hemtjänst och boendestöd.