Lars-Göran Waden fram för ett gult hus där det står Gävle tingsrätt. Stora snömassor hänger ner från takfoten.
Nu får tingsrätten i Gävle avgöra om Lars-Göran Wadén blev diskriminerad eller inte. (foto: privat)

DO lade ner Lars-Göran Wadéns fall trots misstänkt diskriminering. Nu tar DHR – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder över fallet och stämmer trafikbolaget i tingsrätten.

– Den här lagen är full av tvetydiga formuleringar, konstiga skälighetsbedömningar och undantag. Eftersom att det är såpass ny är det viktigt att den testas. Den måste användas och rättsväsendet måste få sätta tänderna i den, säger Lars-Göran Wadén.

Det var i januari förra året som Lars-Göran Wadén skulle ta X-trafiks buss till Österfärnebo för att hälsa på sin bror. Men trots att bussen var utrustad med en trapplift hade föraren inte tillräcklig kunskap för att använda den. Lars-Göran Wadén hänvisades i stället till nästa buss som skulle avgå två timmar senare.

Händelsen anmäldes till Diskrimineringsombudsmannen som ägnade elva månader åt att utreda fallet. I början av december kom myndighetens beslut. Där skriver DO att Lars-Göran Wadén mycket väl kan ha blivit utsatt för diskriminering på grund av bristande tillgänglighet när han inte kunde komma ombord på bussen. Ändå väljer myndigheten att avsluta ärendet utan vidare åtgärder.

– Det gjorde mig väldigt besviken när DO valde att avsluta mitt fall. Samtidigt som man sa att jag nog hade blivit diskriminerad valde man att inte testa lagen i domstol, säger Lars-Göran Wadén.

Istället får Wadén nu stöd från DHR – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder. Förbundet använder den möjlighet, som sedan 2009 finns i diskrimineringslagen, som ger intresseorganisationer där en person är medlem möjlighet att föra talan i domstol när medlemmen har utsatts för diskriminering. På onsdagen lämnade man in stämningsansökan till tingsrättens Gävle.

– Vi tycker att det är konstigt att DO lägger ner fallet samtidigt som de säger att han kan ha blivit diskriminerad. DO skriver också att man inte vet hur kravet på varaktighet ska tolkas och att man därför inte vågar driva det. Det är ju just därför man ska driva det, säger Rasmus Isaksson, förbundsordförande i DHR.

Det är första gången DHR använder talerätten i diskrimineringsfall. Rasmus Isaksson ser det som en nödvändighet efter DOs agerande.

– Det som händer om vi inte gör någonting är att DO inte kommer att driva några fall. Med beslutet om Lars-Göran Wadén fall har de satt en nivå. Nu lägger man ansvaret på organisationer och privatpersoner att ta ansvar för att lagen prövas, säger Rasmus Isaksson.

Sammanlagt  stämmer DHR X-trafik på 100 000 kronor i diskrimineringsersättning. I enlighet med lagstiftningen är kravet uppdelat i två poster, en så kallad reparativ del och en preventiv del. Det förstnämnda kan sägas vara ersättning till individen för den skada och värk som missgynnande har fört med sig. Det andra ska sända en signal till andra aktörer att diskriminering inte lönar sig.

I Lars-Göran Wadéns fall begär DHR nästan uteslutande ersättning för preventiv funktion. 99 000 av de 100 000 kronorna ska ha förebyggande syfte medan bara ett tusen kronor är kopplade till Lars-Göran Wadéns personliga lidande.

– Jag har missat en lunch hos min bror. Min skada i sammanhanget är inte så stor.
– Samtidigt har jag varit väldigt tydlig med att jag inte vill ha några skadeståndspengar. Jag lämnar inte in anmälningar och processar för tjäna mig en hacka. Jag vill testa lagen, det är det det handlar om, säger Lars-Göran Wadén.

Även om diskrimineringslagen med sina undantag och skälighetsbedömningar kan vara knepig att tolka menar han att det just inom kollektivtrafiken finns en tydlighet som borde ge möjligheter.

– Vi har tydlig kollektivtrafiklagstiftning i Sverige som reglerar tillgängligheten, vi har EU-direktiv om persontrafik som ställer krav på Sverige och de har ju brutits mot när jag inte kunde åka med bussen, säger Lars-Göran Wadén som kostar på sig att tro på seger.

– Det känns som att det här skulle vara möjligt att vinna. Det är ju därför vi väljer att processa. Det finns ju ingen vinst med att gå till domstol bara för att testa lagen

Text:

En kommentar på “Han tar bristande tillgänglighet till domstol

  1. känns som vi har fler s.k. tillsynsmyndigheter som ser bra ut på papperet men kollar man statistiken gör de inte mkt nytta i verkligheten. DO driver väldigt få anmälningar vidare vet vi ju enligt statistiken. Viktigt någon har ”tillsyn” på ”tillsynsmyndigheterna” oxå!

Kommentarer är avstängda.