Detta är en krönika. Åsikter uttryckta i texten är skribentens.
I Sverige har vi en växande utmaning som berör oss alla som använder förskrivna hjälpmedel i vardagen. Tillämpningen av vår nuvarande lagstiftning om förskrivning av hjälpmedel skiljer sig mycket åt beroende på var i landet du bor. Det skapar en ojämlikhet som strider mot grundläggande principer om jämlikhet och rättvisa. Därför är det dags för regeringen att genomföra en ny hjälpmedelsutredning med målet att reformera och modernisera hjälpmedelslagen.
ANNONS 
Idag är hjälpmedel knutna till den region eller kommun där vi bor och inte till oss som individer. Denna ordning skapar en situation där våra möjligheter till ett självständigt liv i ett slag kan förändras drastiskt. Det räcker med en flytt över kommungränsen för att förlora rätten till de hjälpmedel som man använder i vardagen.
»När vardagsekonomin är tuff blir det inte längre lika självklart att säga ja till ett hjälpmedel som man egentligen är i behov av.«
Detta är inte bara en fråga om tillgänglighet, det är en fråga om människors rätt till självbestämmande och delaktighet i samhället.
Dessutom har många kommuner och regioner infört olika hjälpmedelsavgifter. Det har lett till ytterligare orättvisa ekonomiska belastningar för personer som många gånger redan är i en utsatt ekonomisk situation. När vardagsekonomin är tuff blir det inte längre lika självklart att säga ja till ett hjälpmedel som man egentligen är i behov av. Detta kan ha en direkt negativ påverkan på individers hälsa, välbefinnande och delaktighet i samhället.
En annan brist i dagens system är den stora skillnaden i tillgång och utbud av hjälpmedel mellan olika kommuner och regioner. I en kommun kan du få ett hjälpmedel av ett visst märke eller med särskilda egenskaper, men det är inte säkert att samma hjälpmedel finns att få förskrivet på andra sidan kommungränsen.
Denna inkonsekvens skapar en situation där människors förmåga att leva ett aktivt självständigt liv kan variera beroende på deras postnummer.
Det är också för vanligt att hjälpmedel som ligger i framkant av utvecklingen inte finns att välja trots att behovet finns. Likaså att det är ytterst ovanligt att som vuxen bli beviljad hjälpmedel för en aktiv fritid.
För att råda bot på dessa problem och säkerställa en rättvis tillgång till hjälpmedel för alla, krävs en ny hjälpmedelsutredning samt en reform av vår nuvarande lagstiftning. Vi behöver en ny hjälpmedelslag som siktar på att eliminera geografiska och ekonomiska hinder och som säkerställer att alla individer har tillgång till de hjälpmedel de behöver för att leva ett självständigt och aktivt liv som andra, inklusive ett brett utbud av moderna hjälpmedel som möter dagens och morgondagens behov.
Genom att ta itu med dessa frågor kan Sverige ta ett viktigt steg mot att bli ett mer inkluderande samhälle, där alla medborgares rättigheter och möjligheter respekteras. Det är dags för en förändring som speglar våra gemensamma värderingar om jämlikhet och rättvisa, och som bygger ett starkare, mer sammanhållet samhälle för oss alla.
