DEBATT Även om vi har EU att tacka för mycket måste samtidigt funktionshinderperspektivet och konventionens åtaganden få betydligt större genomslag i de beslut som fattas i Bryssel, skriver Maria Johansson (L), kandidat i valet till Europaparlamentet.
En försommarmorgon i Berlin i början av 90-talet åkte jag, drygt 20 år gammal, vanlig buss för första gången utan att bli buren ombord. Det blev fler resor den veckan då jag var på besök hos en vän som flyttat utomlands. För Sveriges del krävdes ett direktiv från EU innan samma sak blev verklighet här.
EU bekräftar å ena sidan att det inte alltid är enkelt att samarbeta, att det krävs tålamod, tid och kompromissvilja, men framför allt– att samarbete ger ett annat resultat och har större förutsättningar att leda framåt i motsats till snabba, själviska och nationalistiska lösningar som är så mycket mer dyrköpta och som vi redan provat med katastrofala följder. Vi ska aldrig igen bygga murar mellan människor, länder eller världsdelar. EU är ett framgångsrikt fredsprojekt som vi säger ja till och vill se mer av. EU har också betytt mycket för utvecklingen i Sverige.
»EUs betydelse för utvecklingen framåt i Sverige är påtaglig när det gäller just tillgänglighet och användbarhet«
I början av 90-talet var jag för första gången i Berlin. Två minnen har etsat sig fast. Minnet från Östberlin, då fortfarande var en stad i förfall med sår både bildligt och bokstavligt. Jag åkte dessutom för första gången vanlig stadsbuss. Det gick hur bra som helst, också med rullstol. Det gick vid den tiden dock inte i Sverige, trots att vi här hade haft »lag om handikappanpassad kollektivtrafik« sedan 1979. Hos oss inleddes övergången till låggolvbussar först när EUs bussdirektiv kom 2003.
EUs betydelse för utvecklingen framåt i Sverige är påtaglig när det gäller just tillgänglighet och användbarhet genom exempelvis bussdirektivet, webbdirektivet för högre krav på tillgänglighet på myndigheters webbplatser samt de förstärkta passagerarrättigheter som innebär större skydd mot att bli nekad att resa med tåg, buss, båt och flyg i Sverige och inom Europa.
EU har, liksom alla medlemsländer enskilt, ratificerat konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Även om vi har EU att tacka för mycket måste samtidigt funktionshinderperspektivet och konventionens åtaganden få betydligt större genomslag i de beslut som fattas i Bryssel, liksom i de enskilda ländernas politik, exempelvis när det gäller rätt till personlig assistans, rätten till utbildning och arbete.
Den liberala samhällsmodellen är hotad när nationalister, populister och extremhöger vill dela upp människor, stänga gränser, vrida tillbaka klockan på område efter område. När synen på människans värde och rätt att vara de vi är urholkas, är de första som hotas de som inte uppfyller normen, men till slut drabbar och hotar ett sådant samhälle alla.
Från Liberalerna går vi till val med flera viktiga punkter om just skyddet av mänskliga rättigheter:
- EUs byrå för grundläggande rättigheter ska stärkas, bland annat måste EU verka för att rättigheterna för personer med funktionsnedsättningar respekteras i alla medlemsländer.
- Arbetat för att anta det antidiskrimineringsdirektiv som EU-kommissionen föreslog redan 2008 för att åtgärda diskriminering utanför arbetsmarknaden på grund av ålder, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller religion ska intensifieras.
- EU behöver större möjligheter att kunna sätta ner foten gentemot de medlemsländer som inte respekterar mänskliga rättigheter. EU-kommissionen ska kunna granska hur medlemsländerna lever upp till skyldigheten att skydda och respektera mänskliga rättigheter och sanktioner ska kunna utdömas mot medlemsländer.
Jag kandiderar till Europaparlamentet för att jag vill jobba för ett ännu bättre EU där vi alla har rätt och möjlighet att bli vårt bästa jag.
Maria Johansson står på 23e plats på Liberalernas lista i valet till Europaparlamentet
Det här är en opinionstext publicerad på Funktionshinderpolitik.se. Åsikter och analyser är skribentens egna.