Paradoxala effekter av tillgänglig teknik

Det här är en krönika. Åsikter i texten står skribenten för.

Vi lever i en tid av snabb teknologisk utveckling. Mer än kanske någon annan samhällsgrupp lever personer med funktionsnedsättning i symbios med tekniken – vilka vore vi utan våra rullstolar, hörapparater och pacemakers? Tekniken har en paradoxal roll. Den kan både öka delaktighet och skapa nya hinder.

Historiskt har den tekniska utvecklingen lett till såväl öppnade som stängda dörrar för delaktighet. Smart­telefonen är ett exempel på detta.

När Apple-grundaren Steve Jobs 2007 presenterade iPhone var det början på ett helt nytt sätt att interagera med mobiltelefonen. De fysiska knapparna var ersatta av en pekskärm med ett virtuellt tangentbord, så kallad multitouch­teknologi. Denna teknologi uppfanns dock inte av Apple utan av företaget Fingerworks.

»Historiskt har den tekniska utvecklingen lett till såväl öppnade som stängda dörrar för delaktighet.«

En av grundarna till företaget, Wayne Westerman, hade karpaltunnelsyndrom vilket medförde smärta och svårigheter att använda ett traditionellt tangentbord. För att kunna slutföra sin doktorand­utbildning utvecklade han multitouchteknologin, som var ett mindre påfrestande sätt att skriva på. Denna lösning, ursprungligen utvecklad som ett hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, blev alltså grunden för den revolution som smarttelefonen har inneburit för alla användare.

Men teknologin medförde också nya barriärer för andra grupper. Man behövde kunna se vad som visades på skärmen, vilket utestängde personer med synnedsättning. Först två år senare, 2009, inkluderade Apple en lösning i operativ­systemet med skärmläsare och röststyrning. Vid den årliga utvecklarkonferensen WWDC fick tillgänglighet inte mycket utrymme vid presentationen av det nya operativsystemet – ungefär 36 sekunder – men dessa sekunder ledde till en ny värld av möjligheter för synskadade.

I dag är Apple på flera sätt ledande i tillgänglighetsarbetet och lanserar årligen nya lösningar. Fokus har hittills varit på personer med syn- eller hörselnedsättningar, men i år presenterades även en lösning för personer som på grund av nedsatt rörelseförmåga har svårt att manövrera på mobilskärmen: Att styra med ögonen.

Lösningen bygger på AI och en kamera som följer ögonrörelserna. En teknologi som bland annat har utvecklats av det svenska börsnoterade bolaget Tobii som ett avancerat hjälpmedel.

När Apple presenterade sin nya tillgänglighetslösning sjönk Tobiis aktiekurs kraftigt på Stockholmsbörsen. Rädslan från investerarna var att när Apple inkluderar tekniken i sina konsumentprodukter försvinner Tobiis möjlighet att ta betalt för lösningen som hjälpmedel.

Den snabba integrationen av avancerad teknik i konsumentprodukter utmanar mindre, specialiserade hjälpmedelsföretag, som riskerar att förlora sina marknader när deras unika lösningar blir allmänt tillgängliga till lägre kostnad. 

Det världsledande israeliska företaget OrCam, som bland annat utvecklat AI-glasögon för synskadade, har nyligen fått göra stora nedskärningar. Orsaken är att utvecklingen med generativ AI, som ChatGPT, gör att synskadade i stort sett kan få samma lösning gratis eller till låg kostnad via en app i mobilen.

Men alla har inte råd att skaffa en mobil­telefon och att få en som hjälpmedel är i princip omöjligt. Det visar att tillgänglighet inte bara handlar om ny teknik, utan också om att säkerställa att den når alla, oavsett ekonomiska eller tekniska resurser. Men också att hitta former för att möjliggöra utveckling av nya lösningar, som hjälpmedel.