Många goda skäl att starta företag

Att den som har funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter som andra att driva företag är en rättighet som finns inskriven i FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I artikel 27 slår konventionen fast att staten ska främja möjligheterna till företagande och till start av egen företag. Ändå är frågan om företagande bland personer med funktionsnedsättning märkligt osynlig i den arbetsmarknadspolitiska debatten. 

Trots att företagande är lika vanligt bland sysselsatta personer med funktionsnedsättning som bland befolkningen i övrigt så pratas det lite om de stöd och insatser som faktiskt finns på området. Samtidigt är kunskapen om villkoren för de som driver företag låg. 

– I svenska funktionshinderpolitiska riktlinjer och arbetsmarknadspolitiska underlag är det här en väldigt osynlig fråga, säger Maria Norstedt, universitetslektor och forskare vid Malmö universitet. 

Sedan 2019 leder hon ett forskningsprojekt som undersöker villkoren för företagare med funktionsnedsättning i Sverige. Framför allt vill forskarna i projektet veta mer om vilka drivkrafter och motiv som personer med nedsatt arbetsförmåga har för att starta företag. Men också vilka hinder personerna möter när de driver företagen.

– Vi vill få svar på om man startar företag för att man har en idé och ser positiva förtecken med det, eller är det mer av nödvändighet och något ofrivilligt?

»Man kanske orkar jobba 75 procent, men inte hundra och där blir egenföretagande en möjlighet.«

Maria Norstedt, forskare

Maria Norstedt och hennes kollegor har gått igenom flera internationella studier på området och deras analys visar att det finns fyra vanliga drivkrafter när personer med funktionsnedsättning väljer att starta företag. Kanske inte helt oväntat är ekonomi och viljan att skapa en försörjning ett vanligt motiv bland egenföretagare. Men här finns också andra drivkrafter. En viktig sådan för många som har nedsatt arbetsförmåga är att få kontroll över sin tid och sina arbetsvillkor. En önskan som Maria Norstedt också har mött i sina intervjuer med svenska företagare.

– De flesta pratar om att de strävar efter flexibilitet och ser företagandet som ett sätt att hantera konsekvenserna av sin funktionsnedsättning. Man kanske orkar jobba 75 procent, men inte hundra och där blir egenföretagande en möjlighet där man själv helt och hållet kan styra över sin tid och göra jobbet när man kan. 

En annan vanlig drivkraft bland företagare är strävan efter personlig utveckling. Det är också vanligt att företagare vill bidra till samhället eller göra livet bättre för andra med funktionsnedsättning. 

– Bland de vi har intervjuat finns det många vars företagsidéer utgår från erfarenheten av att ha funktionsnedsättning. Det är också något som internationella studier visar kan vara ett etableringsmotiv. Man vill föra ut sin erfarenhet eller så har man utifrån sin erfarenhet fått en bra idé om något som saknas på marknaden och har en produkt eller service som kan fylla det hålet, säger Maria Norstedt.

Journalisten och föreläsaren Anna Bergholtz har drivit enskilt firma i många år där hon bland annat jobbar med radioproduktion och inkluderingsfrågor. Att hon efter journaliststudierna skulle bli egenföretagare var dock snarare en nödvändighet än ett förstahandsval, berättar hon. 

– Jag trodde att jag lätt skulle få jobb som journalist eftersom att mina erfarenheter borde vara värdefulla på en redaktion. Men så var det inte, journalistbranschen är tuff. 

»Det som är roligt med att vara entreprenör är att om du lyckas med dina idéer då får du göra precis det du brinner för.«

Anna Bergholtz, entreprenör

Istället började hon frilansa och insåg snart att rollen som fri entreprenör passade henne bra. 

– Det som är roligt med att vara entreprenör är att om du lyckas med dina idéer då får du göra precis det du brinner för. Det kanske är ännu viktigare när man har en funktionsnedsättning. Många lever med smärtor och problem. Att då pallra sig upp ur sängen varje morgon och gå till ett jobb som man tycker är skittråkigt, det blir dubbelt upp jobbigt, säger Anna Bergholtz.

2020 startade hon tillsammans med en kollega en ny verksamhet. Det nya företaget Unique Power erbjuder olika tjänster till företag och organisationer som vill förbättra sitt arbete med inkludering eller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. I arbetet har Anna Bergholtz knutit till sig flera andra företagare med olika typer av funktionsnedsättningar. 

– Under många år har jag känt att jag borde göra något tillsammans med andra. Det finns en stor kraft i att göra saker tillsammans. Vissa gör det inom funktionshinderrörelsen, men jag har alltid varit mer av en entreprenör och känt att jag vill jobba med de här frågorna gentemot näringslivet. 

Bland dem ingår Unique Powers plattform finns en bredd i kompetenser och yrkeskunnande. Har finns allt ifrån fotografer och webbutvecklare till ekonomer och inspiratörer. Den gemensamma nämnaren är erfarenheten av att ha en funktionsnedsättning och att driva företag. 

– Vi utgår mycket från våra egna erfarenheter. Unique Power betyder just att vi har unika kompetenser och perspektiv tack vare de erfarenheter vi har av att ha funktionsnedsättning. Men det handlar också om den kompetens vi har utifrån våra utbildningar och vår yrkeserfarenhet. Det är kombinationen som gör oss unika. 

»Vi hjälper varandra och alla förstår varandra. Man vet precis vad det handlar om. Det är otroligt skönt.«

Anna Bergholtz, entreprenör

Parallellt driver Unique Power ett företagarnätverk i form av en Facebook-grupp med över hundra deltagare. I gruppen kan deltagarna dela erfarenheter och ge varandra stöd och tips. 

– Vi hjälper varandra och alla förstår varandra. Man vet precis vad det handlar om. Det är otroligt skönt, säger Anna Bergholtz. 

Förutom de vanliga företagarfrågorna, som bokföring, skatter och marknadsföring, svarar nätverket också mot ett behov att diskutera mer specifika ämnen som rör just företagare med funktionsnedsättning. 

– Det kan vara frågor om arbetshjälpmedel eller personligt biträde. Där kan vi ge varandra tips och stötta varandra på ett helt annat sätt än andra entreprenörer. 

Anna Bergholtz pekar på att det finns en utbredd okunskap hos många företagare med funktionsnedsättning om de stöd som finns att få. Många kör på i sin verksamhet utan att veta om att stöden finns. Andra lyckas inte få stöd trots att det borde vara möjligt, menar hon. 

– Det har blivit så himla krångligt, jämfört med hur det var tidigare. Jag vet många som kämpar på utan stöd och istället tar hjälp av vänner och familj. 

Att just regelverken för stöd och hjälp till företagare med funktionsnedsättning kan vara en orsak till huvudvärk ser också forskaren Maria Norstedt. I så väl de internationella studierna som i hennes egna intervjuer är det tydligt att det finns flera hinder som företagarna måste hantera. 

– Det handlar mycket om att systemen krockar. Man kanske har rätt till stöd för personligt biträde, teckentolk eller har en sjukersättning, som kan vara svåra att använda i kombination med egenföretagande.

»Återigen finns ett glapp mellan den information man får om regelverken och hur det faktiskt fungerar i praktiken.«

Maria Norstedt, forskare

Men det kan också handla om att handläggare på olika myndigheter inte känner till hur andra myndighetens regelverk ser ut och vilka effekter olika beslut får. Maria Norstedt har till exempel mött flera företagare som har avstått från stöd till uppstartskostander för att de är oroliga att bli återbetalningsskyldiga om något skulle gå fel, trots att är mycket ovanligt

– Återigen finns ett glapp mellan den information man får om regelverken och hur det faktiskt fungerar i praktiken. Det är också ett bra exempel på hur sårbar man är i den situationen, att man inte vill sätta sig i en situation där man riskerar att hamna i skuld. 

Sammantaget tycker hon att samhället behöver se över hur stödet till personer med funktionsnedsättning som vill starta och driva företag kan utvecklas och bli bättre. 

– Likaväl som att andra människor kan välja det så måste vi i Sverige se till att även människor med funktionsnedsättning ska kunna välja det här sättet att försörja sig på, säger Maria Norstedt. 

Men även om egenföretagande kan vara ett bra alternativ för många som har funktionsnedsättning, varnar hon för att se egenföretagande som en lösning på svårigheterna som personer med funktionsnedsättning kan uppleva när de vill ta sig in på arbetsmarknaden.

– Jag tror att det är viktigt att man inte skjuter ner ansvaret till individen och säger att om du inte kommer in på arbetsmarknaden så kan du alltid bli egen företagare. Det är inte alla som vill. Det är inte alla som kan.

Det här är en text från Funktionshinderpolitik #3/22. Beställ en prenumeration för att läsa hela tidningen.