Krav på tillgängliga arbetsplatser hamnar i skymundan

Arbetsmiljöverkets regler för utformning av arbetsplatser kommer i skymundan när nybyggnationer och ombyggnader tar form. Kommuner är inte skyldiga att granska bygglovsansökningar mot Arbetsmiljölagstiftningens krav, vilka innehåller specificerade krav på tillgänglighet. 

– Det här kan drabba arbetstagare generellt och även arbetstagare med nedsatt rörelseförmåga, eftersom våra krav är mer precisa för arbetsplatser jämfört med Boverkets byggregler, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare för Arbetsmiljöverkets föreskrifter om utformning av arbetsplatser. 

Detta kan exempelvis medföra att nybyggda arbetsplaster har dörröppningar som inte är tillräckligt breda, att det saknas tillräckliga utrymmen för rullstolar och att toaletter är för små för att en assistent ska få plats.

Ansvaret att följa Arbetsmiljölagen ligger i stället hos byggherren. 

– Byggherrar kanske nöjer sig med det som står i bygglovet. Det gör att våra föreskrifter inte tillräckligt kommer med vid utformning av arbetsplatser, säger Ewa Krynicka Storskog.

I en redan uppförd byggnad är det är till exempel svårt att få till nya planlösningar eller att öka arean. Ibland kan det helt enkelt inte finnas tillräckligt med yta för att bygga om. Detta kan, enligt Ewa Krynicka Storskog, leda till en dålig, otillgänglig och riskfylld arbetsmiljö. 

För en byggherre kan det bli dyrt att inte följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter, vilka är juridiskt likställda Boverkets byggregler. Det har vid flertal tillfällen hänt att arbetsplatser fått byggas om för dyra pengar efter att Arbetsmiljöverket har stoppat verksamheten.

– Det här upptäcker vi mest genom våra inspektioner. Men vi har begränsade resurser och hinner långt ifrån med att inspektera alla arbetsplatser. Sannolikt finns här ett mörkertal av brister runt om i landet, säger Ewa Krynicka Storskog.

Inför en om – eller nybyggnad ansöker byggherrar om bygglov hos sin kommun. Kommunen är då skyldig att granska ansökan mot plan- och bygglagen och Boverkets byggregler, men alltså inte mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter. 

Om bygglovet handlar om en arbetsplats bjuds Arbetsmiljöverket in till ett tekniskt samråd som hålls i slutet av bygglovsprocessen om projektet är tillräckligt stort. 

Bygglovet är då redan bestämt, vilket gör att Ewa Krynicka Storskog anser att dessa möten kommer för sent i processen. 

– Det innebär att alla areor för utrymme redan är fastställda, säger Ewa Krynicka Storskog.

Byggherrar och kommuner kan granska tillgängligheten genom att anlita sakkunniga i tillgänglighetsfrågor. Fram tills att beslutet av bygglovet är fattat kan dessa endast kopplas in av byggherren. Kommunen, som fattar beslutet om bygglovet, kan kräva byggherren på ett intyg från dessa sakkunniga. Men har inte rätt att göra det förrän inför det tekniska samrådet.

Vicky Laflamme är styrelseledamot i Tillgänglighetssakkunnigas riksförening. 

– Vår roll är enligt plan-och bygglagen begränsad till att granska byggnadens tekniska egenskaper och tillgänglighet.

Utgår ni även från Arbetsmiljöverkets regler vid er granskning? 

– Absolut, även om det inte ingår i vår formella roll, granskar vi även utifrån Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Boverkets och Arbetsmiljöverkets regelverk pekar åt samma håll, att byggnader och arbetsplatser ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller kognitiv förmåga.

Arbetsmiljöverkets Ewa Krynicka Storskog poängterar att det för arbetsplatser finns väsentliga skillnader mellan Boverkets och Arbetsmiljöverkets regelverk. 

– Vi har specialregler när det gäller arbetsplatser. Boverkets är mer generella och specialiserade på publika lokaler och vanliga lägenheter, säger Ewa Krynicka Storskog.

Vicky Laflamme håller med. 

– Arbetsmiljöverkets regler är på vissa punkter något mer detaljerade gällande tillgängligheten på arbetsplatser. Regelverken kompletterar varandra och det är viktigt för tillgängligheten i samhället att båda finns.

Ewa Krynicka Storskog är dock tveksam till de krav som ställs för certifiering av en sakkunnig i tillgänglighetsfrågor. Boverket kräver, enligt sin hemsida, kunskap om specificerade delar av plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen och Boverkets byggregler. 

Den sakkunnige ska även ha kännedom om de delar av arbetsmiljölagstiftningen som har koppling till byggnader och tillgänglighet, eller om motsvarande gällande regler.

– Det är intressant att man valt att skriva »ha kunskap om« respektive »ha kännedom om«. Boverket anger inte vilken lag eller vilka föreskrifter som avses i arbetsmiljölagstiftningen. På Boverkets område specificeras föreskrifterna tydligt, säger Ewa Krynicka Storskog.

Vicky Laflamme menar att det även ställs krav på kunskaper om Arbetsmiljölagstiftningen. Enligt Kiwa Certification AB, som utfärdar certifieringar, krävs kunskaper, och inte endast kännedom, om Arbetsmiljöverkets föreskrifter för utformning av arbetsplatser.

– Vi kan Arbetsmiljöföreskrifterna om tillgänglighet på arbetsplatser och arbetar dagligen för att de ska vara tillgängliga och användbara för så många som möjligt, säger Vicky Laflamme. 

Ewa Krynicka Storskog säger att de tillgänglighetssakkunniga säkert gör ett bra jobb utifrån de förutsättningar de har. 

– Men det är synd att det ska hänga på de enskildas kunskaper och intresse. 

För henne är det viktigaste att Arbets­miljöverkets föreskrifter kommer in tidigare i projekteringsprocessen.

– Det är viktigt så att det inte byggs otillgängliga arbetsmiljöer. Jag vet inte hur det skulle gå till praktiskt. I Norge, till exempel, behöver man även ta hänsyn till arbetsmiljölagstiftningen innan bygglov utfärdas, säger Ewa Krynicka Storskog.

Mattias Cedholt, chef för Bygglov och Teknik i Malmö Stad öppnar för diskussion om att få med Arbetsmiljöverkets föreskrifter på ett tidigare stadium i bygglovsprocessen. 

– Om det nu är ett problem så behöver det diskuteras för att hitta lösningar.

Han tycker att Boverkets nya byggregler som kommer till sommaren behöver sätta sig först. Men på sikt, om det görs på ett bra sätt, kan det gå att hitta lösningar, menar han. 

– De stora utmaningarna är en kunskapshöjning hos våra handläggare om arbetsmiljöverkets föreskrifter, och hur vi skulle lägga upp arbetet, säger Mattias Cedholt.

Handläggarna skulle behöva tolka och hantera två regelverk som är skrivna på olika sätt och ur olika perspektiv. Det skulle bli svårt. 

I stället tänker han sig att Arbetsmiljöverkets föreskrifter bearbetas och skrivs in i Boverkets regelverk. Eller att liknande rutiner införs som för miljöärenden. 

– Det skulle betyda att varje bygglovsärende över en viss yta, eller när ett visst antal medarbetare som ska jobba vid en arbetsplats, ska anmälas och skickas på remiss till Arbetsmiljöverket. Då kan verket lämna svar utifrån sitt perspektiv, säger Mattias Cedholt.