När FN våren 2024 granskade hur Sverige lever upp till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning lämnade granskningskommittén ett 80-tal rekommendationer för stat, kommuner och regioner att jobba med.
Det handlade om allt från att stärka diskrimineringslagstiftningen och ge tillgång till rättshjälp i förvaltningsdomstolarna till att stärka kapaciteten hos organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning.
ANNONS 
Funktionsrätt Sverige har följt upp hur regeringen och statliga myndigheter har arbetat med totalt 85 rekommendationer. Resultatet , som presenteras i en ny rapport, är dyster läsning för den som hade hoppats på stora framsteg när det kommer till rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Rapporten visar att ingen av rekommendationerna från FN är avklarad. För 37 av rekommendationerna har det inte hänt någonting och för ytterligare 25 har utvecklingen dessutom gått i fel riktning. I 23 fall har man kunna identifiera någon form av handling.
Till exempel backar utvecklingen när det handlar om att harmonisera definitionen av funktionshinder i lagar med människorättsmodellen och samordning mellan kommuner och regioner i arbetet med att genomföra konventionen, menar Funktionsrätt Sverige.
Funktionsrätt Sverige menar att konventionen har låg status. Den används varken i lagstiftningsprocessen eller i domstolarna. Därtill har frågor delegerats till aktörer som saknar både budget och mandat att genomföra nödvändiga reformer.
Ny rapport om FN:s rekommendationer
Funktionsrätt Sverige har granskat hur regeringen och de 29 utvalda myndigheterna inom strategin för funktionshinderpolitiken har arbetat för att genomföra de 85 rekommendationer som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning gav till Sverige i ars 2024. Här finns hela granskningen.
