HD kan avgöra ansvar för diskriminering

Lars Göran Wadén kom inte ombord på bussen. Nu tas frågan om vem som bär ansvaret till högsta domstolen.

En buss från X-trafik vid en hållplats
X-trafiks bussar trafikerar Gävleborg men körs av enskilda bussbolag (foto:X-trafik).

Lars Göran Wadén kom inte ombord på bussen på grund av bristande tillgänglighet. Nu tas frågan om vem som bär ansvaret till högsta domstolen.
Torsdagens huvudförhandling i Sveriges första fall som rör diskriminering på grund av bristande tillgänglighet avbröts oväntat efter bara en timme. Innan rättegången kan fortsätta vill tingsrätten i Gävle att Högsta domstolen avgör frågan om det är Region Gävleborg, som har hand om kollektivtrafiken i länet, eller det enskilda bussbolaget som bär ansvaret för att den buss som Lars-Göran Wadén vill åka med inte var tillgänglig.
Beskedet välkomnas av DHR som driver fallet.
– Det finns två knäckfrågor i det här målet. Den ena handlar om vem som har ansvaret och den andra handlar om själva tillgänglighetsfrågan. Vi måste lösa ansvarsbiten först. Är det myndigheten, som beställer trafiken som är ansvarig, eller är det den som kör bussen, säger DHRs juridiska ombud Charlotta Lagnander.
DHR menar att regionen har det yttersta ansvaret för att kollektivtrafiken är tillgänglig. I förhandlingen hänvisade man bland annat till att missnöjda kunder hänvisas till X-trafik och att bolagets namn står på biljetterna.
Regionen å sin sida hävdar att det är det enskilda bussföretag som på X-trafiks uppdrag trafikerar den aktuella linjen som är ansvarig för tillgängligheten. X-trafiks ansvar sträcker sig bara till att samordna trafiken och ställa upp generella riktinjer för trafiken.
– Det är de som faktiskt trafikerar och kör de här bussarna ska känna till de krav som X-trafik tar fram, säger Mona Dalmats, chefsjurist på Region Gävleborg.
Hon tycker att resenären kan anses vara kund mot både X-trafik och det aktuella trafikbolaget.
– Den direkta kontakten och kundbegreppet kan man ha mot båda parter. Men det är på lite olika grund. En är den avtalsrättsliga grunden. Avtalet ligger ju mellan X-trafik som har ett uppdrag att trafikera och det verkställs genom att man tecknar ett avtal med ett trafikföretag. Kravställningen ligger i den interna relationen men det återkopplas i själva förverkligandet av bussföretaget och mot den enskilde, säger Mona Dalmats.
Läs också: »Jag vill ha verkstad och få lagen prövad«
DHRs ombud, Charlotta Lagnander menar dock att det inte finns något stöd för regionens argumentation.
– Vi tycker inte att det är klart och tydligt i de avtal som finns att ansvaret ska ligga på det utförande bussbolaget. Vi tycker framför allt att bilden utåt är att det är Region Gävleborg och X-trafik som är den man köper tjänsten bussresa av och då har man också rätt att förvänta sig att de bär ansvaret.
Om Högsta domstolen väljer att ta upp ansvarsfrågan blir utslaget prejudicerande. Ett besked innebär också att ett slutgiltigt besked i frågan om händelsen var diskriminering kan nås snabbare, menar Lagnander och får medhåll från Region Gävleborgs chefsjurist Mona Dalmats.
– Den här frågan har inte varit prövad förut och vi ser att den kan återkomma i flera fall där vi behöver veta exakt vad som gäller.