Funktionshinder ska bort i krisberedskapen

EU ska inkludera personer med med funktionsnedsättning i krisberedskapen. Frågan prioriteras när Lettland tar över ordförandeskapet i ministerrådet. 
Att personer med funktionsnedsättningar tillhör de mest utsatta vid naturkatastrofer eller andra påfrestningar på samhället är ingen nyhet. De senaste åren har värden sett flera exempel, till exempel vid jordbävningen i Haiti 2010 och tyfonen med efterföljande flodvåg som drabbade Filippinerna 2013.
När FN undersökte läget 2013 kunde man konstatera att en oproportionerligt stor andel dör eller skadas när katastrofen slår till. En orsak är att många länder inte inkluderar personer med funktionsnedsättning i krisplaneringen. När katastrofen är ett faktum tappar myndigheterna ofta kontakten med de som behöver mest hjälp för att klara sig.
Samtidigt varnar experterna för att den globala uppvärmningen för med sig mer extremväder med stora påfrestningar på samhällen som följd. Även Sverige har påmints om detta när skyfall, översvämningar och kraftiga vindar har förlamat samhällen.
Den lettiska regeringen planerar nu att lägga förslag till hur personer med funktionsnedsättning ska inkluderas i krisberedskapen och att deras behov finns med i planeringen. I arbetet ingår även att titta på hur inkluderingen ska finansieras och om hur ny teknik kan komma till användning.