Användningen av det statliga bilstödet har minskat rejält sedan lagen gjordes om 2017. Förra året användes bara 147 miljoner kronor av de 264 miljoner som riksdagen anslagit i statsbudgeten.
Orsaken till den låga användningen är bland annat att systemet upplevs som krångligt och byråkratiskt. Ansökningstiderna är långa och kraven i lagen begränsar ofta den sökande till att köpa stora och dyra bilar. Det visar den statliga bilstödsutredningen som överlämnade sina förslag till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) på måndagen.
– Dagens bilstöd ger en oönskad styrning som fördyrar den enskildes bilköp. Det innebar att många avstår från att söka bilstöd, det har blivit för dyrt, säger utredaren Jessica Bylund.
Utredningen föreslår därför en ny ordning för det statliga bilstödet. Bland annat vill man att Trafikverket från och med 2026 blir ensam myndighet att hantera ansökningar om bilstöd. Idag är det Försäkringskassan som har det huvudsakliga ansvaret för att bedöma och fatta beslut om bilstöd. Samtidigt bistår Trafikverket Försäkringskassan med teknisk sakkunskap.
– Den här uppdelningen avskaffas i sin helhet. Trafikverket ges en tydlig roll för att ta fram en teknisk lösning för att göra en bil brukbar, säger Jessica Bylund.
Genom att samla ansvaret hos en myndighet hoppas utredningen att handläggningen ska bli snabbare samtidigt som de administrativa kostnaderna minskar.
Trafikverket får även ansvar för att ge råd och stöd till den sökande.
– Inköp av en anpassad bil är ett stort privatekonomiskt beslut att ta, då behövs råd och stöd från myndigheten, säger Jessica Bylund.
Utredningen vill därtill förenkla regelverket och göra det enklare för den sökande att förstå och förutse vilket stöd man kan få för att köpa och anpassa en bil.
Grundtanken är att Trafikverket ska utreda vad som är den lägsta totala utgiften som krävs för att den sökande ska ha en brukbar bil. Myndigheten ska hänvisa till den billigaste bilmodellen på marknaden som uppfyller den sökandes behov.
Utredningen rensar även rejält bland dagens flora av delbidrag. Bland annat försvinner de tre så kallade tilläggsbidragen, som infördes 2017, liksom anskaffningsbidraget.
Istället vill man dela in stödet till inköp och anpassning av bil i tre delar. Grundbidrag, inköpsbidrag och anpassningbidrag.
1 Grundbidraget höjs från dagens 30 000 kronor till 45 000 kronor och blir samtidigt inkomstprövat. För den som har en årsinkomst på mer än 180 000 kronor per år minskar bidraget med 400 kronor per tusenlapp i högre inkomst.
2 Inköpsbidraget ersätter dagens anskaffnings- och tilläggsbidrag och innebär ett ekonomiskt stöd med 22 procent av bilens pris.
3 Anpassningsbidraget innebär att staten ger stöd med 90 procent av anpassningskostnaderna upp till 400 000 kronor. Staten står för hela anpassningskostnaden över det beloppet.
Förändringarna innebär ett avsteg från dagens krav på att bilisten i första hand ska välja fabriksmonterade funktioner för att bilen ska uppfylla behoven. Det kravet innebär en styrning mot allt dyrare bilar, menar utredningen. Istället för fabriksmonterade lösningar ska den sökande kunna välja enklare anpassningar när det är ekonomiskt möjligt.
Sammantaget räknar utredningen med förslagen medför att det genomsnittliga bidraget till köp och anpassning av bil blir något högre. Samtidigt menar man att konstruktionen ger incitament för både staten och den sökande att välja enkla anpassningar och billiga bilar.
– Sammanfattningsvis innebär de regler vi föreslår att det kommer innebära en flexibilitet att köpa en bil som den sökande har råd med, säger Jessica Bylund.
Bilstödsutredningens förslag välkomnas av Ken Gammelgård, förbundssekreterare på DHR, som har deltagit i utredningen som expert. Han är framför allt positiv till att Trafikverket föreslås ta det samlade ansvaret för bilstödet, men han varnar samtidigt för att de nya reglerna kan komma att göra bilköpet lite dyrare för vissa sökande.
– Den nya bidragen kan säkert förenkla och även ge individen större möjlighet att välja den bil man själv vill ha, men det samtidigt komma att bli till lite högre kostnad, säger Ken Gammelgård.
Det nya bilstödet föreslås vara på plats 1 januari 2026.
Här kan du läsa hela betänkandet
Fler förslag från bilstödsutredningen
Inget bilstöd till malusskatt
Utredningen vill inte att bilstödet ska kompensera för den förhöjda fordonsskatten för bilar med höga utsläpp av koldioxid som infördes 2018.
Särskilt bidrag till barnstol
Bilstöd ska lämna för att införskaffa en särskilt utprovad och anpassad bilbarnstol. Detta har inte varit möjligt i bilstödet sedan en dom i högsta förvaltningsdomstolen 2018.
Fler funktionskontroller
Trafikverket får möjlighet att göra återkommande funktionskontroller under bilstödsperioden, om myndigheten anser att det är motiverat. Kontrollerna kan göras högst en gång per år och ska vara kostnadsfria för bilägaren.