Tidigare i år föreslog utredningen om bidragsbrott att de myndigheter som beslutar om olika bidrag inom välfärdssystemen även ska kunna utfärda en sanktionsavgift om de upptäcker felaktigheter. Utredaren Amir Rostami konstaterade att bara en liten andel av de misstänkta bidragsbrott som anmäls leder till att någon fälls för brott. Det handlar särkilt om fall där personer lämnar felaktiga uppgifter när de ansöker om bidrag eller låter bli att anmäla när de förhållanden som ligger till grund för bidraget förändras.
Genom att dessa »enklare bidragsbrott« får ett eget sanktionssystem kan rättsväsendet istället fokusera på den mer avancerade och organiserade bidragsbrottsligheten, menade utredaren. För att skapa incitament för att göra rätt ska sanktionsavgifter tas ut även om den sökande inte har gjort fel med uppsätt eller varit oaktsam.
Nu får förslaget hård kritik från DHR. I ett remissyttrande sågar organisationen förslaget i sin helhet. DHR befarar att människor som redan lever med små ekonomiska marginaler riskerar om myndigheterna får möjlighet att utfärda sanktioner om något blir fel.
– Vi är övertygade om att de allra flesta av de människor som trots allt gör fel inte gör detta medvetet. Att den enskilde ska tvingas att betala sanktionsavgifter för fel denne gjort omedvetet är något som totalt strider mot vår syn på rättssäkerhet, säger DHRs förbundsordförande Åsa Strahlemo i en kommentar.
ANNONS 
Förbundet menar att många misstag görs till följd att otydliga regler. Särskilt nämner man att formuleringen »ändrade förhållanden« inte är lätt att förstå. Därför behöver Försäkringskassan bli bättre på att informera hur reglerna ska tolkas, anser DHR.
