Reglerna för bilanpassning kan mjukas upp. Ett nytt förslag från socialdepartementet öppnar för lättnader som innebär att fler kan få anpassningsbidrag.
Sedan den nya lagen om bilstöd trädde i kraft 2017 har det blivit betydligt svårare att få bidrag till olika former av bilanpassning. Det handlar bland annat om möjligheten för en person som använder rullstol att sänka golvet i en bil för kunna flytta över mellan rullstol och säte inne i bilen eller för att kunna köra bilen sittande i rullstolen.
ANNONS 
En bärande princip i det nya regelverket är att anpassning av ett fordon bara kan bli aktuellt om det inte går att köpa ett fordon som redan i sitt originalutförande har lämpliga mått. Detta har medfört att vissa bilköpare, för att få rätt till stöd, har blivit till stora och otympliga bilar. Bilar som inte bara är dyra i drift och inköp utan också svåra att hantera i trafiken och många gånger omöjliga att parkera i vanliga garage.
Redan för ett år sedan konstaterade Försäkringskassan i en rapport till regeringen att de nya reglerna har fått negativa konsekvenser för många bilköpare. Men sedan dess har inte mycket hänt. Nu har dock en arbetsgrupp inom socialdepartementet tagit fram ett förslag som delvis mjukar upp kraven i lagstiftningen. I en promemoria föreslår de en generell höjdbegränsning inom bilstödet. Enligt förslaget ska bilstöd bara ges till bilar med en maxhöjd som är lägre än 2050 mm.
Det innebär att det i vissa fall kan bli möjligt att få stöd till golvsänkning av en bil som är lägre än den nya maxhöjden. Syftet är att undvika att personer blir hänvisade till höga bilar som begränsar deras möjlighet att vara delaktiga i samhället.
»Strävan att hålla nere kostnaderna för anpassningsbidrag bör inte drivas så långt att det i vissa fall ställs sådana krav på en bils mått att det kan medföra att dess yttre höjd påtagligt begränsar bilens användningsområde«, står det i promemorian.
Att förslaget stannar just på höjden 2050 mm beror enligt utredningen att detta är en vanlig maxhöjd i garage för personbilar.
Ändringsförslaget innebär inte att det i alla fall är fritt fram för golvsänkning av bilar. Utredarna på socialdepartementet konstaterar att det finns bilar som är lägre än 2050 mm som samtidigt uppfyller regelkraven vad gäller invändig höjd och höjd på dörröppning.
Om förändringen blir verklighet kan det, enligt beräkningar i promemorian, innebära att ytterligare 300 bilar per år beviljas anpassningsbidrag. Uppskattningen är dock osäker.
I promemorian föreslås även fler lättnader i regelverket. Om det finns särskilda skäl ska det vara möjligt att få anpassningsbidrag även om utrustningen man har behov av räknas som standardutrustning eller normalt förekommande tilläggsutrustning. Enligt de nuvarande reglerna är det inte möjligt att få anpassningsbidrag för utrustning som räknas som standard- eller normalt förekommande tilläggsutrustning. Syftet är att styra bilköparen till en bil som är lämplig redan vid inköp. Ett särskilt tilläggsbidrag ska kompensera för de extra kostnaderna.
Problemet är att det i vissa fall har är svårt att hitta en lämplig bilmodell som har all nödvändig utrustning som standard- eller normalt förekommande tilläggsutrustning. Försäkringskassan har tolkat reglerna på så sätt att det i dessa fall har blivit omöjligt att få anpassningsbidrag.
I promemorian finns också förslag öppnar för efteranpassningar av fordon som är äldre än fyra år eller har gått längre än 6000 mil. Förutsättningen är att det tidigare betalats anpassningsbidrag till fordonet.
Idag är det, enligt Försäkringskassans tolkning, inte möjligt att få anpassningsbidrag för nya behov som uppkommer efter att bilen har passerat gränsen för ålder eller körsträcka. Det innebär att en person vars behov förändrats inte kan få bidrag att göra tilläggsanpassningar på bilen som hen tidigare har fått bilstöd för. Det kan till exempel handla om att förändringar i funktionsnedsättningen som gör att en person som tidigare flyttat över till säte nu behöver sitta kvar i rullstolen.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2020. Enligt promemorian kan de leda till att kostnaderna för bilanpassning ökar med 52 miljoner kronor per år.
