Rasmus Isaksson: Det finns starka skäl för funktionshinderrörelsen att sätta press på politikerna även i EU-valrörelsen.
Efter senaste riksdagsvalet frågade DHR våra besökare på Facebook om deras vallokal hade varit tillgänglig. 24 procent av de som svarade sade nej på den frågan. Flera rapporterade att det i deras vallokal endast fanns valbås med höga bord. Många kommenterade att valsedlarna var placerade på ett otillgängligt sätt och nästan en fjärdedel av de som svarade uppgav att de kände sig utestängda eller att deras valhemlighet riskerade att röjas.
ANNONS 
76 procent ansåg visserligen att deras vallokal hade varit tillgänglig, men det tycker jag är en allt för dålig siffra med tanke på att vi Sverige har en vallag som säger att samtliga vallokaler ska vara tillgängliga.
Det finns starka skäl för funktionshinderrörelsen att sätta press på politikerna även i EU-valrörelsen. Många frågor som tas upp i EU påverkar DHRs medlemmar. Det handlar både om lagstiftning men också när det gäller målsättningar för politikområdena och möjligheter att samarbeta över landgränserna.
Den 13:e mars i år godkände europaparlamentet European Accessibility Act, som på svenska kallas det europeiska tillgänglighetsdirektivet. DHR ser tillgänglighetsdirektivet som ett viktigt steg framåt även om vi skulle vilja att det var mer omfattande. Områden som transporter och byggd miljö omfattas exempelvis inte av direktivet.
Men direktivet har ändå redan nu potential att förbättra tillgängligheten för en mängd produkter och tjänster för personer med funktionsnedsättning i Europa. Till exempel omfattas biljettmaskiner, banktjänster, bankomater och appar. Det gör att den fria rörligheten för personer i EU kommer att kunna åtnjutas av fler.
Dessutom ställs högre krav vid offentliga upphandlingar så att offentliga myndigheter inte längre kan använda skattebetalarnas pengar till produkter och tjänster som är diskriminerande för personer med funktionsnedsättning.
DHR har skickat ut en fråga till partiernas toppkandidater till EU. Vi undrar om de kommer att verka för att stärka EU:s tillgänglighetsdirektiv. Deras svar kommer vi att presentera i god tid före EU-valet.
Genom EU har vi också i Sverige fått stärkta passagerarrättigheter vilket bland annat. innebär ett större skydd mot att bli nekad att resa med tåg, buss, båt och flyg i Sverige och Europa. Genom EU:s webbdirektiv ställs högre krav på medlemsländernas myndigheter när det gäller tillgängligheten på webbplatser och i mobila applikationer. Därmed kan medlemsländerna inte längre uppge ekonomiska argument för att inte göra webbplatser och webbapplikationer tillgängliga. Det är i sig en viktig markering i arbetet med universell utformning.
DHR är också aktiva i standardiseringsarbetet på EU-nivån som handlar om att konsumenter tillsammans med olika aktörer diskuterar fram lösningar på hur bland annat byggd miljö och transporter kan utformas efter lagens intentioner och så att de kan användas av alla.
Vi bör inte ta våra rättigheter för givna. Det har vi bland annat fått erfara i de senaste årens LSS-debatt och försämringarna i bilstödet. Det är också mer märkbart idag, vill jag hävda, att vi påverkas av vad som sker i vår omvärld. Men EU är också en verktygslåda om vi väljer att se möjligheterna.
Därför tänker i alla fall jag rösta i EU-valet!
› Läs fler texter av Rasmus Isaksson
Det här är en opinionstext publicerad på Funktionshinderpolitik.se. Åsikter och analyser är skribentens egna.
