I USA ökade sysselsättningen för personer med fysisk funktionsnedsättning med drygt 14 procent mellan 2019 och 2024. I en ny rapport från SNS visar en grupp forskare att en stor del av ökningen kan förklaras av ökat distansarbete under och efter pandemin.
– Sedan 2022 har arbetsmarknaden kommit till ett nytt läge där vi använder distansarbete mycket mer än vad vi gjorde tidigare. Där ser vi också att sysselsättningen ökar jättemycket för personer med funktionsnedsättning, säger Dan-Olof Rooth, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och en av författarna till rapporten.
ANNONS 
Genom att studera ökningen av sysselsättningen bland personer med funktionsnedsättning kan forskarna se att den är tydligt kopplad till de yrken där distansarbete har blivit vanligare. Upp till 85 procent av ökningen är en direkt effekt av ökat distansarbete.
– Vår studie slutar i april 2024. Men tittar vi på nya data så fortsätter den här uppgången. Och då kan vi säga att den här ökningen sker uteslutande i yrken som har gått över till mycket distansarbete.
Studien bygger på sysselsättningssiffror från USA, men forskarna kan se liknande ökningar av sysselsättningen i flera europeiska länder. Samtidigt har sysselsättningsgapet mellan personer med nedsatt arbetsförmåga och övriga befolkning krympt efter pandemin.
Den svenska arbetsmarknaden finns dock inte med i underlaget till följd av att SCB bytte redovisningsmetoder under perioden.
Dan-Olof Rooth ser ändå möjligheten att distansarbeta som en nyckel till att öka sysselsättningen bland personer med funktionsnedsättning även i Sverige. I rapporten lyfter forskarna fram fler åtgärder som företag och myndigheter kan genomföra (se faktaruta).
Samtidigt finns data som visar att distansarbete kan vara lösningen som många har väntat på. Dan-Olof Rooth pekar på en studie från SCB som redan innan pandemin undersökte vilka insatser personer med nedsatt arbetsförmåga ville ha för att kunna jobba. Nästan 6 av 10 av de som inte hade jobb svarade att de skulle kunna jobba med anpassningar av arbetstempo, arbetsuppgifter och arbetstid. Faktorer som är relaterade till distansarbete.
– Redan innan pandemin sa man alltså att det här var de viktigaste anpassningarna. Det tar jag som ett bra tecken för att flexibilitet är det den här gruppen behöver för att komma ut på att kunna jobba 100 procent av sin arbetsförmåga, säger Dan-Olof Rooth.
Samtidigt är det i dag bara hälften av alla arbetstagare som jobbar i ett yrke som tillåter distansarbetet. Dan-Olof Rooth tycker att lärdomarna från studien kan fungera som en startpunkt för att tänka nytt även inom de yrken som är bundna till en arbetsplats.
– Tänker vi vårdsektorn eller lärarsektorn så har man inte möjlighet till distansarbete, men kanske kan man jobba med flexibilitet på något sätt? Göra det möjligt att ta en paus när man behöver och tänka utifrån individens arbetsmiljö i stället för att utgå från att jobbet ska göras exakt på ett visst sätt, säger han och summerar synsättet i en fråga:
– Hur kan arbetsplatsen bli anpassningsbar så att man kan bedriva arbetet på bästa sätt utifrån sin individuella förmåga?
5 rekommendationer från forskarna
- Uppmuntra hybridarbete i både offentlig och privat sektor som ett verktyg för ökad tillgänglighet.
- Utveckla tillgänglig digital infrastruktur och verktyg för människor med olika former av funktionsnedsättningar
- Tillåt mer flexibilitet via distansarbete för äldre anställda för att minska övergången till sjukersättning.
- Inför åtgärder som möjliggör en flexibel arbetsmiljö inom yrken där det är svårt att distansarbeta, exempelvis vård och omsorg.
- Att Arbetsmiljöverket och Diskrimineringsombudsmannen bidrar till vägledning som möjliggör distansarbete för personer med funktionsnedsättning exempelvis som skälig åtgärd.
