Dags att kvotera till jobbintervjun?

Rasmus Isaksson: Det gäller att tänka bortom mallen och intressera sig mer för människan som sitter mittemot.

Porträtt av Rasmus Isaksson
Rasmus Isaksson är förbundsordförande i DHR. (Foto: Albert Martinsson)

I arbetsförmedlingens senaste arbetsmarknadsrapport framkommer det att läget på arbetsmarknaden är fortsatt starkt. Under 2018 var sysselsättningen i Sverige den högsta i Europa. Arbetslösheten för personer med funktionsnedsättning är dock högre än för andra. Personer med funktionsnedsättning upplever också i högre grad än andra diskriminering på arbetsmarknaden. Konsekvenserna blir fattigdom och ohälsa.

Jag tror faktiskt att det finns många arbetsgivare som ser positivt på mångfald och gärna vill anställa personer med funktionsnedsättning. Men kunskapen om målgruppen är inte tillräcklig stor och vanliga rekryteringsmetoder räcker inte till. 

ANNONS Ruta med text och ett omslag av tidskriften Funktionshinderpolitik. Texten lyder: Vill du läsa mer? Bli prenumerant!

Idag följer många rekryteringar en färdig mall. Målet är att med så liten ansträngning som möjligt hitta en bra medarbetare. Problemet är att personer med funktionsnedsättning många gånger inte ens upplever att det är värt att söka. Jag har själv erfarenhet av att ha levt i ett utanförskap och vet hur stor steget till att söka ett arbete kan vara. När risken att misslyckas väger tyngre än förhoppningen om framgång är det lätt att avstå.

För att bryta detta krävs ett aktivt arbete med mångfald. Det kan vara små enkla åtgärder som att i jobbannonser skriva att erfarenhet av egen funktionsnedsättning ses som meriterande. Eller att använda personer med synliga funktionsnedsättningar i sin reklam. 

»Den individ som får chansen att komma in i ett arbete efter ett långt utanförskap tror jag gör sitt allra yttersta för att sköta det arbetet på bästa sätt. «

I rekryteringsprocessen är det viktigt för arbetsgivaren att förstå att inte alla sökande har erfarenhet av jobbintervjuer tidigare och att ett utanförskap kan orsaka dålig självkänsla. Alla har kanske inte heller ett heltäckande CV med fina titlar uppradade. Det gäller att tänka bortom mallen och intressera sig mer för människan som sitter mittemot. 

Den individ som får chansen att komma in i ett arbete efter ett långt utanförskap tror jag gör sitt allra yttersta för att sköta det arbetet på bästa sätt. Men det som fattas idag är nycklarna in i arbetslivet. Många unga med funktionsnedsättning kan inte som andra unga ta ett sommarjobb. Därmed går de miste om möjligheten att få in en första fot i arbetslivet. Istället erbjuds ofta aktivitetsersättning. Det har också betydelse att vi tvingas kriga för våra insatser och att vi ofta måste beskriva vår situation som problematisk. Det är svårt att gå från detta till att i en intervjusituation berätta varför just jag är mest lämpad att få det här jobbet.

Därför har DHR föreslagit kvotering till intervju. Det innebär att arbetsgivare ska vara tvungna att kalla ett visst antal sökande med funktionsnedsättning till intervju. Fördelarna är många även om arbetsgivaren i slutänden väljer att anställa någon annan. Den sökande får bland annat träna sig i intervjusituationen och kan etablera en kontakt med arbetsgivaren som kanske kan resultera i något positivt längre fram. 

Det finns också anledning att titta närmare på hur samhället kan underlätta företagande för personer med funktionsnedsättning. Precis som vid en anställning kan du som företagare uppleva hinder trots att du har en god affärsidé. Trots detta finns det inte tillräckligt bra stöd att få som egen företagare med funktionsnedsättning.

Jag tror att politiska beslut och särlösningar har en begränsad inverkan på chanserna att få jobb för personer med funktionsnedsättning. Vi måste möta arbetsgivarna och prata mångfald.

Det här är en opinionstext publicerad på Funktionshinderpolitik.se.
Åsikter och analyser är skribentens egna.