Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ett väl fungerande bilstöd är av stor funktionshinderpolitisk betydelse. Tillgång till bil innebär inte bara att handikappades möjligheter att delta i arbetslivet förbättras. Bilen kan också i övrigt medverka till att handikappade kan leva aktivt. självständigt och oberoende.
ANNONS 
Idag diskriminerar reglerna om bilstöd oss funktionshindrade efter det vi har fyllt 66 år. Reglerna utgår från att bilen enbart är ett medel för handikappade att kunna få sin försörjning. Enligt min mening bör bilen i stället ses som ett hjälpmedel för att minska ett förflyttningshandikapp. Utgångspunkten för bilstöd bör vara den handikappades faktiska behov av bil för att kunna förflytta sig i samma utsträckning som andra. Det vill säga förekomsten av ett varaktigt funktionshinder som medför väsentliga förflyttningssvårigheter.
Sedan 1991 är jag totalförlamad och är beroende av respirator dygnet runt. Jag har trots detta arbetat fram till 65 års ålder. Jag behöver en handikappanpassad bil och har fått bidrag till detta från Försäkringskassan i alla år.
»Trots att jag fyllt 65 år, så är jag inte mindre beroende att ha en egen handikappanpassad bil.«
Det är möjligt att söka nytt bidrag vart nionde år. Sista bidraget jag fick var år 2010. Detta innebar att jag ansökte om bidrag till ny handikappanpassad bil redan år 2019. Ärendet förhalades, vilket innebar att jag hann fylla 65 år under processen. Resultatet blev att jag fick avslag på min ansökan. Enligt Försäkringskassan tillhörde jag inte längre någon bidragsgrupp.
Jag hävdar att trots att jag fyllt 65 år, så är jag inte mindre beroende att ha en egen handikappanpassad bil. Jag har inte möjlighet att nyttja kollektivtrafik på grund av att mitt handikapp alltid behöver ha med mig reservdelar till respiratorn och medicinskt materiel för akuta situationer. Av samma skäl kan jag inte heller använda mig av färdtjänst. Färdtjänst måste beställas två dagar i förväg och om man vill göra flera stopp så måste detta bestämmas i förtid. Detta inskränker på mitt sociala och spontana liv, vilket gör att jag inte kan leva som icke handikappade efter det att jag fyllt 65 år.
Trots min ålder så har jag även startat enskilda firma i vilken jag behöver bil för att besöka kunder.
Jag vill att lagstiftarna genomför en lagändring så att bilens funktion som ett viktigt förflyttningshjälpmedel för personer med funktionshinder kommer till klart uttryck.
Ann Göransson Nyberg
