Bristande tillgänglighet blir diskriminering

Bristande tillgänglighet ska ses som en ny form av diskriminering. Det föreslår regeringen idag. Men i förslaget finns kryphål. Bland annat undantas småföretag.
Tillgänglighet är en fråga som ytterst handlar om mänskliga rättigheter, sa integrationsminister Erik Ullenhag när han på  måndagen presenterade regeringens förslag om att göra ett tillägg till diskrimineringslagen som klassar bristande tillgänglighet som diskriminering. Han kallade förslaget ett principiellt genombrott i synen på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
– Det stora är rättighetsperspektivet. Vi gör en synvända, både för företagare och för enskilda människor. Samhället ska vara tillgängligt. Vi ska inte acceptera en situation där människor stängs ute. Den attitydförändringen tror jag spelar roll, säger Erik Ullenhag.
Förslaget som regeringen i dag lämnar till lagrådet innebär att personer som drabbas av bristande tillgänglighet får möjlighet att driva sin sak i domstol. För att avgöra om det handlar om diskriminering ska domstolen utgå från kraven på tillgänglighet i befintlig lagstiftning, som plan- och bygglagen eller lagen om tillgänglig kollektivtrafik.
Om domstolen konstaterar att en person har blivit diskriminerad kan den som är ansvarig dömas att betala diskrimineringsersättning till den drabbade.
– Diskrimineringsersättningen fungerar som ett sätt att ge upprättelse till den som drabbats men skickar också en tydlig signal till andra om vad som gäller, säger Erik Ullenhag.
Förbudet ska gälla inom alla områden som idag omfattas av diskrimineringslagen men regeringen gör vissa undantag. Till exempel ska det nya diskrimineringsförbuddet inte gälla företag med upp till tio anställda. Det innebär att många små butiker, kaféer och restauranger kan slippa undan.
Erik Ullenhag försvarar undantaget med att lagstiftningen kommer att leda till förändringar i synsättet som påverkar hela samhället.
– Jag tror arterna här typen av attitydförändrande lagstiftninge ger bredare effekter. Det är också den erfarenhet som har gjorts i andra länder.
Det göras en bedömning om ett företag har ekonomiska och praktiska möjligheter att undanröja otillgängligheten i sin verksamhet. Enligt Erik Ullenhag ska företag inte drivas i konkurs och kraven blir ökar i takt med storleken på företaget.
– Det kommer ställas högre krav på McDonalds än ett medelstort företag, säger ministern.
Framför allt blir det Diskrimineringsombudsmannen, DO, som ska bevaka att den nya lagen följs och driva ärenden för att pröva dess gränser.
– Eftersom det handlar om ny lagstiftning kommer det att finnas ett intresse hos myndigheten att driva ärenden för att få fram praxis, säger Erik Ullenhag.
 
Läs hela lagrådsremissen ›
Erik Ullenhags debattartikel i Svd ›