2018 togs de så kallade tvåårsomprövningarna av personlig assistans bort. Det innebar att Försäkringskassan inte längre kunde göra regelbundna genomlysningar av en persons assistansbehov. Enligt det nuvarande regelverket kan behovet bara prövas är när rätten till assistansersättning har minskat till följd av att användarens förhållanden har blivit väsentligt förändrade.
Men vad detta betyder i praktiken är oklart, menar Försäkringskassan i en skrivelse till regeringen. Särskilt problematiskt blir det när en person ansöker om fler timmar, menar myndigheten.
ANNONS 
– Förutom att det är rättsligt otydligt vad detta innebär så uppfattas sådana prövningar ofta av mottagaren som en fullständig omprövning av rätten till ersättning, säger Marie Axelsson, chef för avdelningen för funktionsnedsättning på Försäkringskassan i ett pressmeddelande.
Oklarheten i regelverket leder till att personer som har assistans låter bli om fler assistanstimmar trots att de har behov av det, skriver Försäkringskassan. Myndigheten vill därför att regeringen ger ett tilläggsdirektiv till den utredning som just nu undersöker om huvudmannaskapet för personlig assistans ska bli ett renodlat statligt ansvar.
– Vi har haft dialog med brukarrörelsen och de delar bilden av att detta är ett viktigt område som idag leder till oro och osäkerhet bland de som är beviljade assistansersättning. Det finns till exempel en rädsla för att ersättningen ska dras in om de ansöker om fler timmar, säger Marie Axelsson i pressmeddelandet. .
En modell som Försäkringskassan pekar på kan vara att endast nya assistanstimmar prövas. En sådan lösning skulle kunna minska det integritetsintrång som en mer omfattande utredning ofta innebär, skriver Försäkringskassan. Frågan är dock inte okomplicerad och modellen skulle kunna leda till stora förändringar av hur rätten till assistansersätning utreds och prövas, skriver Försäkringskassan.
