Risk att AI rundar mänskliga rättigheter

Artificiell intelligens handlar om att datorer lär sig att efterlikna människors sätt att lösa problem och lära sig av sina egna erfarenheter. Tekniken utvecklas snabbt och nya tillämpningar lanseras i en allt högre takt. Samtidigt är effekterna svåra att förutse. 

– Tekniken används redan för beslutsfattande i myndigheter med mera, men nu exploderar det och kommer snabbt att påverka allas våra liv på olika sätt, säger Mia Ahlgren på Funktionsrätt Sverige. 

Hon menar att det finns en lång rad utmaningar och risker med utvecklingen, inte minst för personer med funktionsnedsättning. Redan idag använder till exempel många företag AI-baserade system för rekrytering som kan göra det svårare för personer med funktionsnedsättning att påvisa diskriminering. Den nya tekniken kan också medföra risk för att systemen rundar mänskliga rättigheter. 

För att lyfta problematiken står Funktionsrätt Sverige i slutet av veckan värd för ett europeiskt seminarium i Stockholm. Seminariet landar i en högst aktuell debatt inom EU. Under det första halvåret i år ska unionens nya förordning om artificiell intelligens slutförhandlas under de svenska ledarskapet för EU:s ministerråd. 

– Direktivet handlar om att undvika risker med AI, men sanningen är att det är svårt att veta vilka riskerna är, och särskilt riskerna för personer med funktionsnedsättning. Därför är det viktigt att vi i en europeisk kontext sätter fokus på funktionsrätts­perspektiven och försöker att få upp dem på agendan, säger Mia Ahlgren, och påpekar att Sverige ligger långt efter flera andra länder när det gäller kunskap om AI i förhållande till personer med funktionsnedsättning.

– Det är komplexa frågor. Det är tekniskt avancerat och vi vet inte hur det kommer att fungera. Därför måste vi tillsammans öka kunskapen och vara med här innan det är för sent.