Det delade huvudmannaskapet skapar oklarheter och problem. Det sa socialminister Lena Hallengren (S) när hon på fredagen presenterade direktiven till utredningen. Idag är ansvaret för insatsen uppdelat mellan kommunerna och Försäkringskassan. Det är en lösning som har varit problematisk, inte bara för den enskilde assistanssnvändaren, menar Lena Hallengren.
– Det här leder till onödiga administrativa kostnader för samhället samtidigt den assistansberättigade riskerar tt inte få sina livsnödvändiga behov tillgodosedda, sa hon och tillade att det också saknas ett övergripande ansvar för kvaliteten inom den personliga assistansen
ANNONS 
Regeringen ger därför en utredare i uppdrag att lämna förslag för hur personlig assistans enligt LSS och assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken ska samlas under ett statligt huvudmannaskap. Syftet är enligt ministern att skapa en ändamålsenlig reglering som ger långsiktigt stabila förutsättningar för god kvalitet, kontroll, uppföljning och rättssäkerhet.
»De personer som idag har beslut om personlig assistans ska känna sig trygga med att få behålla den rätten«
Lena Hallengren (S)
Men utredningen ska även belysa andra lösningar på de problem som det delade huvudmannaskapet för med sig. Regeringen vill att utredaren gör en analys av för-och nackdelar med ett statligt huvudmannaskap och även tittar på vilka alternativ som finns.
På pressträffen bedyrade Lena Hallengren att en eventuell övergång till ett statligt huvudmannaskap i sig inte ska ge några negativa effekter för den enskilde användaren.
– Utgångspunkten i arbetet, och i allt arbete vi bedriver på området, är att de personer som idag har beslut om personlig assistans ska känna sig trygga med att få behålla den rätten.
Regeringen har utsett Lars Lööw till särskild utredare. Han är idag överdirektör på Arbetsförmedlingen och har tidigare genomfört utredningen om yrket personlig assistent som blev klar 2020 (SOU 2020:1). Utredningen om ett statligt huvudmannaskap ska vara klar 23 mars 2023.
