Kampanjar för att göra FN-konventionen till svensk lag

Kampanjen startade redan innan pandemin, men fick avbrytas när samhället stängde ner. Sedan början av sommaren är den igång igen. Varje vecka samlas aktivister från assistankooperativet Stil och Förbundet Unga rörelsehindrade i gången mellan östra och västra riksdagshuset för att dela ut flygblad och prata med förbipasserande. 

När Funktionshinderpolitik besöker aktionen en varm torsdag i augusti är det Sven-Peter Sörensson och Jessica Smaaland som för fram budskapet. 

– I och med att barnkonventionen har blivit lag finns barnperspektivet idag med i de flesta fall och beaktas på ett helt annat sätt än funktionsrättsperspektivet. Vi ser att det är nödvändigt att konvention blir lag för att få in våra frågor i samhället, säger Jessica Smaaland och tillägger. 

– Man kan inte göra en konvention till lag och strunta i resten. 

Barnkonventionen inkorporerades svensk lag 2020 sedan en riksdagsmajoritet ställt sig bakom kravet. Men än så länge finns inget större intresse bland partierna för att göra konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning till lag.

– Det är ändå två dokument som har lika hög status i FN-hierarkin. Det tycker jag är belysande för hur funkofobt Sverige är, säger Sven- Peter Sörensson

»Precis som hon gör vi en tyst aktion, vi skriker inte ut vårt budskap.«

Jessica Smaaland

Inspiration till den veckovisa aktionen kommer dels från den så kallade Tordagsaktionen, som efter flera år ledde fram till att bristande tillgänglighet 2014  blev en del av diskrimineringslagen, men också från Greta Thunbergs skolstrejker för klimatet.

– Precis som hon gör vi en tyst aktion, vi skriker inte ut vårt budskap, säger Jessica Smaaland.

Idag är det varmt och skönt. Står ni här även när det snöar och blåser i vinter?

– Jag har lovat att vara här varje vecka, så länge det inte är snöglopp för det tål inte min rullstol. De får vi hitta en annan lösning, säger Sven-Peter Sörensson.