För snart två år sedan levererade Riksrevisionen hård kritik mot Allmänna arvsfonden och förordade en nedläggning av fonden. Revisorerna menade att projektbidragen blivit för generösa och att fonden inte hann med att kontrollera att bidragstagarna levde upp till kvalitetskraven. Dessutom pekade de på risken för att pengar hamnar hos oseriösa aktörer.
Nedläggningsförslaget plockades även upp av utredningen om en svensk kulturkanon som levererade sitt förslag i fjol. Utredningen föreslog att pengar från en styckad arvsfond ska användas för att finansiera en stiftelse som ska förvalta och tillgängliggöra innehållet i kulturkanon. Ett förslag som flera remissinstanser riktade kritik mot.
ANNONS 
Nu anser även regeringen att Allmänna arvsfonden behöver reformeras. En särskild utredare får uppdraget att analysera och lägga fram förslag om fondens framtid. Utredaren ska bland annat formulera ett syfte för fonden och analysera fondens nuvarande ändamål och målgruppsindelning i förhållande till det föreslagna syftet.
– Den reformering av fonden som utredaren nu får i uppdrag att föreslå är avgörande för att stärka dess legitimitet och struktur. Det är också glädjande att vi med detta uppdrag tar nästa steg i arbetet med att tillgängliggöra en kulturkanon för Sverige, givet att utredaren också får i uppdrag att ta ställning till om fonden ska kunna bidra till att tillgängliggöra och främja Sveriges kulturkanon, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M) i ett pressmeddelande.
Utredningen ska vara klar senast 26 oktober 2027.
Allmänna arvsfonden
Fonden inrättades 1928 och hanterar arv från svenskar som saknar arvingar. Pengarna i fonden finansierar projekt inom ideella rörelser där målgrupperna är barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.
Varje år finansierar fonden ungefär 400 projekt. Funktionshinderrörelsen är en återkommande bidragstagare.
