Porträtt av Ann-Marie Begler
Ann-Marie Begler är generaldirektör för Försäkringskassan. (Foto: Försäkringskassan)

Försäkringskassans arbete mot kriminalitet med assistansersättning har satt stopp för brottslighet till ett värde av 60 miljoner kronor. Samtidigt vill myndigheten satsa mer på handläggning och kontroll av ersättningen.

Mellan 2011 och 2015 drev Försäkringskassan ett särskilt projekt med syfte att att upptäcka, bryta upp och lagföra brott i samband med assistansersättning.

I projektet har Försäkringskassan gjort riktade kontroller mot 26 utvalda företag av personlig assistans där det funnits misstankar om sådant som systematiskt fusk med tidredovisningar och räkningar. I några fall har företrädare för bolagen dömts för bedrägeri och bidragsbrott. I andra fall har utredningarna lagts ner eller så har de misstänkta friats i domstol. Totalt har 64 personer fällts för brott. Det visar en analys som myndigheten publicerar idag.

Som en följd av kontrollerna har Försäkringskassan stoppat felaktiga utbetalningar på 58 790 000 kronor.  Samtidigt har man kunnat återkräva 2 100 000 kronor och få in 46 250 000 kronor i skadestånd.

Totalt handlar det om brottslighet till ett värde av ungefär 60 miljoner kronor, en summa som ligger långt ifrån den som Försäkringskassan brukar ange när de uppskattar värdet av kriminaliteten med assistansersättning. Myndighetens generaldirektör Ann-Marie Begler har vid flera tillfällen hänvisat till stora mörkertal och att tidigare utredningar uppskattat brottsligheten till mellan två och tre miljarder kronor.

Av de personer som fällts för brott är fyra anordnare eller företrädare för bolag, 49 är assistenter medan tre är assistansanvändare. Utöver dessa har även ett antal personer som gode män och anställda i bolagen fällts för brott, visar rapporten.
I de fall assistansberättigade har fällts för brott handlar det om personer som har simulerat eller kraftigt överdrivit sitt behov av assistans.

För försvåra framtida brottslighet i anslutningen till assistansersättningen föreslås ett antal åtgärder i rapporten. Bland annat dras slutsatsen att det krävs gedigna utredningar av rätten till assistansersättning för att kunna komma åt bedragare. Mer resurser bör läggas på handläggningen. Till exempel ska hembesök alltid ska göras av två handläggare samtidigt som tillgången på försäkringsmedicinska rådgivare ökas.

Andra åtgärder som föreslås är en begränsning av assistansanordnarnas möjlighet att medverka vi utredningar, en utveckling av tvåårsomprövningarna samt införande av elektronisk tidsrapportering.

– Den viktigaste lärdomen är att vi måste minska riskerna för felaktiga utbetalningar redan från början. Det är därför vi nu genomför en övergång till efterskottsutbetalningar av assistansersättning i höst. Vi stoppar nu också utbetalningarna till oseriösa anordnare, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör på Försäkringskassan i ett pressmeddelande.

Text:

Kommentarer är avstängda.