»Vårt mål är inte att sätta dit småföretagare«

Undantaget för mindre företag bort i diskrimineringslagens förbud mot bristande tillgänglighet. Rasmus Isaksson, förbundsordförande för DHR, välkomnar förändringen men tonar ner förväntningarna.

Porträtt Rasmus Isaksson
Rasmus Isaksson är förbundsordförande i DHR – förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder

I maj 2018 tas undantaget för mindre företag bort i diskrimineringslagens förbud mot bristande tillgänglighet, om regeringen får som den vill. Rasmus Isaksson, förbundsordförande för DHR, välkomnar förändringen men tonar ner förväntningarna.
– Det är ett steg framåt och något vi har kämpat för under lång tid. Däremot har vi också påpekat att det fortfarande finns kvar undantag och formuleringar i lagen som kan skapa bekymmer, säger Rasmus Isaksson.
I en remiss till lagrådet föreslår regeringen en förändring av diskrimineringslagen som innebär att det undantag som företag med färre än tio anställda har från reglerna om bristande tillgänglighet tas bort. Undantaget har mött stark kritik från funktionshinderrörelsen ända sedan lagen föreslogs av den tidigare borgerliga regeringen.
Förslaget att ta bort undantaget har varit aviserat av regeringen sedan länge, och var ursprungligen tänkt att träda i kraft vid halvårsskiftet i år. Om regeringens förslag blir verklighet dröjer det dock till maj nästa år innan undantaget försvinner. Regeringen motiverar dröjsmålet med att företagen kan behöva tid att anpassa sig till de nya reglerna.
Rasmus Isaksson tror att borttagandet av undantaget kan leda till att fler väljer att anmäla diskriminering till följd av bristande tillgänglighet.
– Där finns ett stort mörkertal idag och blir det fler som påtalar bristande tillgänglighet är det i sig en framgång.
Samtidigt tycker han inte att man ska ha för stora förväntningar på förändringen. Lagen är fortfarande snårig och det är i många fall oklart vilka krav på tillgänglighet som är skäliga att ställa, menar han. Det finns flera faktorer som begränsar när diskrimineringsförbudet kan användas. Till exempel kräver lagen att verksamhetsutövaren har ekonomiska förutsättningar att undanröja tillgänglighet för att en sådan åtgärd ska anses vara skälig. Än så länge saknas dessutom rättspraxis. Diskrimineringsförbudet har bara prövats i domstol vid ett tillfälle.
För att lagändringen ska få effekt krävs bra information till företagen och att dessa tar sitt ansvar för att ta reda på vad vilka skyldigheter de har, menar Rasmus Isaksson.
– Idag är det förvånansvärt många företag som inte har koll och som är dåligt insatta i vad lagen säger.
Han tycker också att lagändringen ställer nya krav på en organisation som DHR.
– Vi behöver få upp frågorna på agendan och stötta våra medlemmar i deras anmälningar. Det är en process som är ganska krävande idag. Även om vi inte går in och för deras talan kan de behöva stöd och hjälp.
Samtidigt poängterar han att allt inte handlar om anmälningar. För att nå framgång krävs en positiv och konstruktiv dialog med företag och verksamheter.
– Vårt mål är inte att sätta dit småföretagare. Vårt mål är att förbättra tillgängligheten, säger Rasmus Isaksson.
Här finns hela lagrådsremissen