Porträtt av Rasmus Isaksson
Rasmus Isaksson är förbundsordförande i DHR – förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder

Just nu pågår en hetsig diskussion i många medier om huruvida våldet har ökat eller inte. Det pågår ett ihärdigt slingrande om begrepp och definitioner. Siffror och procentsatser staplas i kommentarsfälten. Jag är inte rätt person att avgöra vem som har rätt men jag kan göra några reflektioner.

I somras mötte jag som hastigast rikspolischefen Dan Eliasson under Almedalsveckan på Gotland. Jag berättade att DHR just nu driver frågan om hatbrott mot personer med funktionsnedsättning. Svaret jag fick från honom, innan han skyndade iväg till ett väntade flyg mot fastlandet, var:

– Är det här något som ökar i samhället?

Funktionsnedsättning ingår idag inte i definitionen på motiv som kan utgöra hatbrott. Därför för Brottsförebyggande rådet heller inte någon statistisk på detta. Jag kan således omöjligt berätta om detta är något som ökar i samhället. Myndigheten för delaktighets senaste rapport Hur är läget 2015? som är en samlad uppföljning av funktionshinderpolitiken, visar att personer med funktionsnedsättning utsätts i högre grad för kränkande behandling, våld och hot om våld. Värst drabbade, är kvinnor med funktionsnedsättning. Resultaten bekräftas också av vårt egen nätundersökning om hur utsatta personer med nedsatt rörelseförmåga är för kränkningar, hot om våld och våld.

Det finns fler exempel: I våras medverkade jag i TV4 efter att tidningen Metro skrivit om 17-årige Zaccarias som dödshotades och fick sin rullstol nedkastad på tågspåret. DHR har också fått ta del av ett antal medlemmars personliga berättelser och vittnesmål om utsatthet för kränkningar och hat.

Så jag svarade polischefen att vi inte vet om hatbrotten ökar men vi har anledning att misstänka att det här är ett problem värt att diskutera och titta närmare på. Det intressanta är inte om våldet ökar eller inte. Ser vi våld ska vi stoppa det. Kränkningar och våld hör inte hemma i vårt samhälle.

Samtidigt föder den pågående debatten om våldet i samhället nya aggressioner. »Du pissar folk i ansiktet«, uttryckte GP-krönikören och journalisten Joakim Lamotte nyligen via sociala medier i en diskussion med komikern Magnus Betnér. Saken gällde om Sverige är tryggare nu än förr eller om våldet ökat. Jag vet inte vem som har rätt men tycker att det är lite oroväckande att Lamotte engagerar sig i den internetbaserade folksporten näthat för att underbygga sina argument.

Aldrig förr har jag känt det lika nödvändigt att damma av den gamla fackeltågsmetoden. Vi måste visa mer handlingskraft för att stoppa våld och hat än att bara sitta hemma och surfa efter siffror på SCBs hemsida att kasta i ansiktet på de som inte tycker som oss.

Mitt råd är att lyssna och fråga om det är något vi inte förstår. Var medvetna om att människans hjärna, det mest komplexa organ vi känner till i universum, egentligen är enkelspårig och sårbar. Den vill täppa till hål som uppstår av sådant som vi inte begriper genom att ta genvägar och förlita sig på osanningar eller halvsanningar. Det ger oss en anledning att först ifrågasätta oss själva innan vi ifrågasätter någon annan.

Text:

Kommentarer är avstängda.