»Utredningen löser inte hela problemet«

Hjälpmedelsutredningens förslag om avgiftsfrihet för hjälpmedel missar utsatta grupper och kommer inte åt problemen med ohälsa, varnar DHRs ombudsman.

Portättbild av Kristian Cornell
Kristian Cornell är ombudsman hos DHR. (Foto: Albert Martinsson)

Hjälpmedelsutredningens förslag om avgiftsfrihet för hjälpmedel missar utsatta grupper och kommer inte åt problemen med ohälsa, varnar DHRs ombudsman.
På onsdagen presenterade den statliga Hjälpmedelsutredningen sitt förslag om hur hjälpmedelsförsörjningen kan bli mer likvärdig över landet. Utredningen föreslår bland annat att barn, äldre över 85 år och personer som omfattas av LSS ska slippa att betala avgift för sina hjälpmedel. Utredningen vill också att lagen förses med en definition av vad som räknas som ett hjälpmedel.
Det senare förslaget välkomnas av DHR, säger Kristian Cornell, som jobbar med hjälpmedelsfrågor hos organisationen. Han är framför allt positiv till att den föreslagna definitionen sätter användarnas behov i centrum i stället för att utgå från själva hjälpmedlen.
– Det betyder att de individuella behoven hos användaren är utgångspunkten, inte vad som finns i utbudet hos en viss huvudman, säger Kristian Cornell och fortsätter:
– Det kan i den bästa världar innebära att utbuden blir uppdaterade och bättre följer med i den tekniska utvecklingen.
Samtidigt finns det brister i den definition av hjälpmedel som utredningen föreslår, anser Kristian Cornell. Framför allt handlar det om att hjälpmedel för motion och sport inte räknas in i begreppet fritidshjälpmedel.
– Att kunna motionera är nödvändigt i livet för att uppnå en god hälsa. Då är det absurt att behov av motion inte räknas in i definitionen av hjälpmedel. Bristen på hjälpmedel för just motion och idrott är en viktig orsak till att många har sämre hälsa idag, säger Kristian Cornell.
Han oroas också över att synsättet kan få spridning till andra samhällsområden.
– Vi ser en fara i att definitionen lagstadgar en ordning där vi undantas från motion och idrottsverksamhet. Det riskerar att leda till en normativ standard som kan få effekt inte bara inom hjälpmedelsområdet utan också spilla över till andra områden som till exempel LSS.
Utredningens förslag att besöksavgifter för behovsbedömning och hjälpmedelsförskrivning ska omfattas av högkostnadsskyddet i öppenvård är väldigt bra, anser DHR. Trots att organisationen i grunden förespråkar att hjälpmedel ska vara avgiftsfria välkomnar man att utredningen föreslår vissa begränsningar i hur avgifter får tas ut.
– Det är bra att avgifterna regleras. Men utredningens förslag löser inte hela problematiken. Det finns personer som inte är berättigade till LSS men som lever under ekonomisk utsatthet.  Som kanske inte har råd med de hjälpmedel de behöver eller måste prioritera mellan hjälpmedel och ett tandläkarbesök, säger Kristian Cornell.
– Ska det finnas avgifter förespråkar vi ett generellt högkostnadsskydd. Det skulle vara ett bättre sätt att garantera likvärdigheten som omfattar alla ekonomiskt utsatta grupper, inte bara de som har LSS.