En gul färdtjäsntbuss kör på en väg bland träd.
Färdtjänsten bör samordnas med sjukresor och skolskjuts, anser en färsk utredning. (Foto: Albert Martinsson)

Samåkning mellan färdtjänst, skolskjuts och sjukresor kan ge vinster för samhället men också högre kvalitet för resenärerna, anser en statlig utredning.

Ökad samordning inom färdtjänst och övriga särskilda persontransporter kan ge vinster för samhället, menar en statlig utredning som lämnar sina förslag idag. Utredaren Anita Johansson lägger flera förslag som ökar kraven på kommuner, landsting och kollektivtrafikmyndigheter att samordna sina verksamheter.
Det handlar dels om administrativ samordning, som att kommuner överlåter utfärdande av tillstånd och beställningar till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Men det går också att samordna själva trafiken. Anita Johansson pekar som exempel på möjligheten att koordinera skolskjuts med både färdtjänst och sjukresor.
– Det är ju inte miljömässigt hållbart om man har en skolskjuts med en elev i och parallellt bakom går en färdtjänsttranposrt med en färdtjänstresenär. Man kan med smarta slingläggningar i trafiken komma närmare en effektiv samordning, både miljömässigt men också pengamässigt, säger Anita Johansson.

Något absolut krav på samordning där alla ska stöpas i samma form handlar det dock inte om. Utredningen föreslår att huvudmannen i möjligaste mån ska samordna sin verksamhet, såväl internt som gentemot andra huvudmän. Samordningen får inte heller leda till väsentliga olägenheter för resenärerna.
– Färdtjänstresenärer som arbetspendlar har en tidspassning som är väldigt viktig. Det går inte heller att till exempel blanda allergiker med en resenär med ledarhund. Man måste hantera det här med varsamhet, säger Anita Johansson.

Samtidigt tillägger hon att vinsterna med ökad samordning kan leda till kvalitetsförbättringar för resenärerna genom att resurserna kan användas där de gör mest nytta. Dessutom föreslår utredningen att huvudmännen blir skyldiga att genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete. Bland annat införs krav på huvudmännen ska ha skriftliga rutiner för att hantera klagomål.
– Det betyder att man måste ta hand om brister, lyssna på klagomål och vidareutveckla verksamheten bland annat utifrån de brister som resenärerna upplever.

Ett annat område som utredningen vill utveckla är samordningen mellan särskilda persontransporter och kollektivtrafiken.
– Kollektivtrafiken har under de senaste tio åren anpassats väldigt mycket. Det kan röra sig om låga insteg, hållplatser som talar. Det finns ett antal stora investeringar som har gjort av trafikföretagen. Både infrastruktur och fordon har blivit mer tillgängligt.

Men trots förbättringarna kan det fortfarande vara svårt för vissa resenärer att få till en fungerande reskedja med enbart kollektivtrafiken. Här tror utredningen att det finns potential att i större utsträckning samordna till exempel färdtjänst och kollektivtrafik.
– Om man ska åka en längre sträcka så tar man färdtjänst till busshållplatsen eller till pendeltågsstationen för att sedan resa med kollektivtrafiken dit man ska, säger Anita Johansson.

Hon säger sig vara väl medveten att denna lösning inte fungerar för alla. Det är inte heller meningen att kommunerna slentrianmässigt ska hänvisa färdtjänstresenärer till kollektivtrafiken.
– Personer med olika funktionsnedsättningar har olika förutsättningar att resa och det måste de som beviljar resor ta fasta på. Men vi påpekar att här finns en samordningsvinst som man kan göra.

Utredningen förelår också att det ska bli enklare för resenärer att ta med hjälpmedel på resan, även om dessa inte är nödvändiga under själva transporten. Dagens lagstiftning innebär att det är möjligt att neka resenärerna detta.
– Hela syftet med resan kan förfelas om man inte får ta med sig sitt hjälpmedel, säger Anita Johansson.

Dessutom vill man införa en nya avgiftsprincip för riksfärdtjänsten som innebär att resor med kollektivtrafik ska motsvara det faktiska biljettpriset. Sker resan med taxi eller specialfordon får avgiften inte överstiga 0,025 prisbasbelopp vilket i år innebär 1140 kronor.
Man föreslår även lagändringar som ska främja att resor med riksfärdtjänsten i större utsträckning görs med kollektivtrafik eller flyg i stället för taxi eller specialfordon.

Förslagen innebär att de befintliga lagrummen som reglerar färdtjäsnt, riksfärdtjänst, skolskjuts och sjukresor ersätts av en ny lag om särskilda persontransporter.

Utredningens förslag om systematisk kvalitetsarbete välkomnas av Kristian Cornell som är ombudsman på DHR. Han lyfter särskilt fram att Transportstyrelsen föreslås få tillsynsansvar över kommunernas kvalitetsarbete och att det ska tas fram mer nationell statistik på området
– De här förslagen kan ge verktyg för att utveckla färdtjänsten och göra den bättre, säger Kristian Cornell.

Han tycker samtidigt att utredningens ambition att i högre utsträckning kombinera färdtjänst med kollektivtrafik kan vara problematisk. Även om tillgängligheten inom kollektivtrafiken har blivit bättre finns det fortfarande problem som särskilt drabbar personer med funktionsnedsättning, menar han och nämner krångligare hissar och trängde i rusningstrafik som exempel.
– Många som åker färdtjänst idag gör det för att undvika de här riskfaktorerna. En sådan här förändring ställer också högre krav på att chaufförer verkligen släpper av människor på rätt plats i anslutning till stationer och hållplatser.

Kristian Cornell saknar även ett förslag om regelverk för högkostnadsskydd för färdtjänsten.
– Här hade vi velat se ett förslag som slog fast att högsta kostnaden för färdtjänst ska motsvara taxorna för kollektivtrafiken i respektive län.

Här hittar du utredningen (SOU2018:58)

Text:

Kommentarer är avstängda.