Ett år innan den nuvarande strategin för genomförandet av funktionshinderpolitiken löper ut har den svenska skolan fortfarande stora brister i tillgänglighet och likvärdighet för elever som har funktionsnedsättning. Men det är svårt att se en tydlig bild av utvecklingen.

Elever i behov av särskilt stöd får ännu inte den hjälp de behöver i skolan. Det framgår av de tre strategiska skolmyndigheternas årliga rapport till regeringen. Granskningen visar att stödet ofta sätts in för sent och att elevernas behov tar för lång tid att utreda. Brister i stödet är en vanlig orsak till anmälningar och kritik av skolor.

Annars finns det få konkreta värdemätare i rapporten. Om skolan blir mer tillgänglig och om kunskapen om gruppen ökar är svårare att få ett tydligt grepp om.

– I och med att vi inte har eleverna taggade på det viset som man kanske har på Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan så vet vi inte hur många de är och vi kan inte följa statistik på dem, säger Paula Hallberg, undervisningsråd på Skolverket.

Hon konstaterar att gruppen är heterogen. Vissa elever har behov av särskilt stöd, andra inte. Skolmyndigheternas strategi är att sammanställa den kunskap som finns inom respektive myndighets område. Det handlar bland annat om gransknings­rapporter, anmälningsärenden och erfarenheter av rådgivning och stöd kring specialpedagogik.

– Det är så som vi myndigheter kan skapa oss en bild av situationen. Det här är ett pussel av tre olika myndigheters bild av hur det ser ut nationellt.

Inför 2015 har de tre myndigheterna i vissa delar förändrat arbetet mot de funktionshinderpolitiska målen. Under förra året jobbade man gemensamt fram nya insatser som man hoppas ska ge bättre effekt. Bland annat ska samtliga inspektörer hos Skolinspektionen utbildas för att höja den specialpedagogiska kompetensen. Utbildningen genomförs av Specialpedagogiska skolmyndigheten och är ett led i ett fördjupat samarbete som ska ge bättre kvalitet i inspektionerna och öka möjligheterna att skolor får bra råd om hur de kan utveckla arbete med särskilt stöd.

Skolinspektionen har även planerat in en kvalitetsgranskning av skolsituationen för elever med funktionsnedsättning som ska genomföras under 2015.

Skolverket, som har ett övergripande ansvar för styrningen av den svenska skolan, har påbörjat ett arbete med få in ett funktionshinderperspektiv i hela sin verksamhet. Det betyder att frågor om funktionshinder ska tas med i allt från allmänna råd till projektplaner och remissvar.

– Där har vi väldigt stora förhoppningar på att perspektivet ska byggas in i hela verksamheten och bli mer långsiktigt, säger Paula Hallberg.

Däremot har Skolverket skrotat planerna på att upprepa den studie om tillgänglighet som gjordes 2008. Istället satsar myndigheten på att följa upp hur skolorna jobbar med systematiskt kvalitetsarbete ur ett funtionshinderperspektiv. Det handlar bland annat om hur man jobbar förebyggande och främjande så att barn och elever i mindre utsträckning får behov av särskilt stöd samt hur barn och elever med funktionsnedsättning kan genomföra sin utbildning på bästa sätt.

– Systematiskt kvalitetsarbete är ett allmänt råd som har funnits ett tag och skolorna arbetar med detta. Då vill vi gå in och titta på vad skolorna gör med temat funktionshinder, hur man löser det här med inkludering och hur tänker man runt tillgänglighet, säger Paula Hallberg.

Kommer detta ge en bild av hur tillgänglig skolan är?

– Vi hoppas verkligen det. Skolor är ju väldigt föränderliga och det är inte alltid man äger sin skollokal. Vi hoppas kunna se hur man tänker runt de här frågorna och ser vi att det finns brister så kan vi identifiera vilket stöd Skolverket kan sätta in.

Skolmyndigheterna lyfter fram en positiv siffra i rapporten. Efter mätning från hösten 2014 visar att kännedomen om Specialpedagogiska skolmyndigheten har ökat bland landets rektorer. I den nya mätningen sa 83 procent att de kände till myndigheten, att jämföra med 67 procent vid en liknande mätning 2010.

Text:

Kommentarer är avstängda.