En bild från Uppsala. Två äldre hus i gult med Fyrisåns vattenspegel framför. (Foto
Normbrytande berättelser med koppling till platser i Uppsala är kärnan i projektet. (Foto: Feferoni/Adobe stock)
Porträtt av Sofia Breimo.
Sofia Breimo är etnolog och konstnär. (Foto: privat)

Sofia Breimo är etnolog och konstnär och samlar just nu in historier om normbrytande liv i Uppsala. Till hösten planeras en lång rad publika evenemang för att lyfta fram människor och rum som tagit eller fortfarande tar plats i staden.

Vad handlar projektet »Upsala, darling« om?
– Det här är ett samarbete mellan Uppsala konstmuseum, Upplandsmuseet och mig som fokuserar på normbrytande berättelser från specificerande platser i Uppsala. Vi vill ta reda på vad är olika platser laddade med, vem känner sig trygg eller otrygg på olika ställen och om det några queera platser i staden, säger Sofia Breimo.
– Fokus ligger på att berätta om normbrytande liv och normbrytande händelser för att påvisa att alla slags liv som har levts eller fortfarande levs i Uppsala.

Huvudfokus i projektet är HBTQ, men Sofia Breimo vill också lyfta fram berättelser med andra perspektiv. För att hitta dem gräver hon i gamla arkiv men hon vill också få in berättelser om dagens Uppsala, och gärna från Uppsalabor med funktionsnedsättning.
– Dels handlar det om det självklara faktum att det finns HBTQ-personer med funktionsvariationer och att det finns personer med funktionsvariationer som är HBTQ-personer. Sedan tänker jag också att, precis på samma sätt som HBTQ är en marginaliserad och åsidosatt fråga, så är även funktionsfrågor och funktionalitet det. Det finns tabun och har funnits tabun runt det. När jag nu letar normbrytande erfarenheter och liv så kommer det inte bara att innefatta frågor om kön, sexualitet och kärlek utan det kommer att handla om livet i stort, om kropp och rätten att finnas till.

Varför är det här viktigt?
– I grund och botten för att det handlar om allas rätt att leva, som de är och som de vill. Men också för att Uppsala är en speciell plats, med Universitetshusen, domkyrkan och en tung historia med rasbiologi och andra saker. Det är som att det glöms bort att det även finns andra människor som har varit med och byggt Uppsala och levt här. Alla de här andra liven vars berättelser glöms bort, personer som har satts på institutioner eller klassats som fel av olika skäl. Alla de här människorna som har levt, och fortfarande lever har rätt att synas och finnas.

De insamlade historierna ska resultera i flera publika event under hösten i år. Bland annat blir det stadsvandringar, föreläsningar och en konstnärlig gestaltning på Uppsala konstmuseum.

Vart vänder man sig om man vill dela med sig av sin historia?
– Då mejlar man mig på upsala.darling@uppsala.se. Antingen skriver man ner sin historia själv eller så kan vi göra en intervju.

Text:

Kommentarer är avstängda.